341 Holm gjorda anteckning har ortens domhafvande, häradshöfding Erik Lagerqvist, som icke kunde eller ville lefva i godt samförstånd med ortens bergmästare Erik Sneckenberg, ditklottrat denna anmärkning: »men efterlefvas skola enär det kongl. Bergskollegium mig undertecknad häradshöfding tillskrifvandes varder och jag underrättad blifver om det högbe:te kollegii intention icke ingriper i jurisdiktionen» 1. De utförliga och i sitt slag förträffliga relationer öfver grufvor, hyttor och hamrar i Noraskogs berglac, hvilka, dat. 15 September 1684, numera finnas tryckta 2, vittna synnerligen fördelaktigt om Normans nit och intresse för bergshandteringens utveckling och förkofran. Vid häradstinget 2 Juni 1686: S. d. Kom för rätten bergsfogden äreborne och välbetrodde Nils Norman, besvärandes sig öfver någon beskyllning, som honom påbördad blifvit, uti hans embetes förrättande; anhölt och begärade fördenskull rättens attestation och vittnesbörd huruledes han sig uti sin anförtrodde bergsfogdetjenst på 14 års tid förhållit hafver, hvarpå nämden och närvarande allmoge berättade sig intet hafva någon orsak att skylla honom före, utan att han så väl i kronones tjenst som eljest dessutan sig ärligen, troligen och väl förhållit hafver. Af hvilken anledning Norman ansåg sig böra begära ett dylikt »attestatum» är obekant, likasom man icke heller känner orsaken, hvarför han några år senare, vid häradsting 2 Oktober 1689, ånyo begärde ett rekommenderande vittnesbörd af denna lydelse: S. d. Anhöll och begärde bergsfogden välb:de Nils Bengtsson Norman rättens attestatum öfver sin utom staden och vid Elfvestorp belägna egendom, om den icke skulle ograverad vara; uppvisandes en af landskamreraren äreborne och välbetrodde hr Peder Eriksson af den 5 Maj 1688 honom gifne attestatum, att han både sina räkningar för alla åren hafver riktiga och i rättan tid levererat, samt under händer hafvande kronones räntor riktigt betalt och levererat, förmenandes sig af rätten jemväl njuta vittnesbörd, att han tiondejernslängderna, som årl:n ransakas, riktigt uppsatt, och sig debiterat hafver så mycket tiondejern han uppburit; hvilken hr bergsfogdens begäran rätten tog i betänkande, bevittnandes att hans egendom är ograverad och fri för både inteckningar och uppbud; sedan hafver rätten årl:n nogast de längder uppå tiondejernet, som bergsfogden uppsätta låtit, öfversedt, dem med hyttesedlar och qvittenserna jemfört samt noga hos allmogen eftersport om något tiondejern skulle vara uteslutet, som K. M:t icke kommit till godo, men det icke kunnat förnimma. Fördenskull hafver rätten hr bergsfogden detta vittnesbörd icke kunnat förvägra, utan honom det så mycket hellre meddela, som han vid den uppbörden sig som en trogen, redlig och underdånig K. M:ts tjenare förhållit hafver. Den form föregående »vittnesbörd» erhållit, gifver anledning förmoda, att den kort förut upptäckta kronobalansen hos befallningsmannen Karl 1 Jfr »Noraskog» III: 248, 249. — Den gamla satsen, att »två stora rymmas icke i en påse» synes på dessa båda stormän godt kunna tillämpas. Sneckenberg afled 1695 (se »Noraskogs arkiv» I: 16), men Lagerqvist blef följande året skild från sitt domareembete. Han afled 1709. 2 1 »Noraskog» III: 125—142.