472 Afskedspass för häradsdomaren Frans Torbjörnsson. Orig. i slägtens handl. Anno 1696 den 23 Maji, Enär Laga ordinarie Ting höltz med Nora Skoga Bergslag, och sedan d. 16 hujus Häradskistan ifran Domaren Frantz Torbiörnsson inventerat war, anhölt han nu som wed förra tinget, om Rättens dimission ifrån Domare Embetet, effter han är kommen till een hög ålder, ock der till med befinner sigh dageligen så wara af siukdomb ock bräckeligheeter beswärad, att han intet förmår der wid förblifwa, samt att honom Häradzbewijss ock wittnesbörd, om sitt förhållande, utj den tijdh han nu inemot 30 åhr först för NämbdeMan och sedan för denne Bergslags Domare upwachtat, måtte meddeelt blifwa, jämte tiänstwänlig begiäran, att Hwar och een täcktes så wählwillig ock rättsint wara, att altid till det bästa förtyda, den ringa, dock oförtrutne tiänst, som han utj sin eenfaldigheet kunnat åstadhkomma, Betackandes jämbwähl Rätten för hwar dag, han wärdig erkändz, att wara utj dheras rådhslag ock samqwäme. Alt fördenskull ock emädan som Nämbden med närwarande Allmoge bewittnade, att Domaren Frantz Torbiörnsson sig utj alla stycken alltid wijst, som een hederlig, förståndig ock rättrådig Man, den der ock städze beflitat sigh, effter yttersta förmågo att befordra, hwadh som till denne Bergslags gagn ock nytta har lända kunnat, samt med ähra ock beröm, så wähl sitt NämbdeMans som Domare Embete in emot 30 Åhr förestådt, så att dhee önskat honom der wid längre behålla, om hans egne angelägenheeter, ock höga ålder det medgifwa kunnat, men som dhee förmärkia, att han sin öfwrige Lijfztijdh, i någon större roligheet frambringa will, Ty betacka dhee honom för all des giorde oförtrutne tiänst, flijt ock benägenheet, ock önska honom all siälf begiärlig lycka och wählgång; Hwilket Domaren under detta Bergslags Signete, samt wanlig underskrifft, till ett wählförtiänt wittnesbörd, meddelt blifwer. Actum ut Supra. På Rättens wägnar Jonas Boëtius Lindebohm. (Spår efter sigill.) Inbördes testamente af Frans Torbjörnsson och hans hustru Ingeborg; dat. Vikersgården 18 Oktober 1698. . Orig. i slägtens handl. Att all Ting haffwer sin bestämbda Tijdh, det medgiffwer menniskio förnufftet, medh hwilket Gudh menniskione såsom den där ädlast war ibland alt det han skapat hade begåffwade med, Och är det fast klarare aff Gudz Heliga ordh, att Gudz guddommeliga Försyn har itt wist Decretum och Sluut oppå wår bestämda Tijdh, Och när de Söte dödztanckarne sig hoos oss således infinna, och wij wår dödeligheet betäncka: Förekommer och oss att beställa hwar om sitt huus och wara beredde til döden. J betrachtande aff detta, och anseende til den höga ålderdomb som iag Frantz Törbiörsson i Wijkersgårdhen för detta domare, tillijka med min älskelige kära Hustro, Jngebor Törbiörnsdotter nu äre kombne til, och begge see oss gå oppå graffwennes brädd, och stundeligen närmare dödhen annalkas. Ty haffwa wij aff mogit betänkiande för godt och nödigt funnit uthi wår liffztijd att oprätta oss emillan itt Testamente, Hwilket wij oppå föliande Sätt i bookstaffwen här affatta låta, Således: Då iag undertecknadt Frantz Törbiörnsson i Wijkersgården Stundeligen under min höga ålder låter mig min dödeligheet påmint wara, och förwäntar