23 Sven Olofsson ............. 26 skepp. 9 lisp. Lasse Persson ............. 5 » 19 » Peder Månsson ................ 5 » 19 » Olof Persson i Skofthyttan 26 » 9» Erik Joensson ibm .............. 26 » 9» Peder Jönsson ibm .......... 5 » 19 » Hans Eriksson på Ås ......... 6» 13» 76 Anders Olofsson d:o ......... 3 » 6 » 13» Summa 107 skepp. 4 lisp. Till undvikande af alltför stor vidlyftighet har det ej ansetts nödigt meddela tillverkningsbelopp m. m., som återfinnas i några af de följande årens kronoräkenskaper för Einyan m. fl. hyttor. Att dylika uppgifter här ofvan meddelats för Ringshyttan torde ur andra synpunkter äga sitt berättigande. Skofttorp och Skofthyttan, som i alla tider varit förenade i ett byalag, må ock här behandlas gemensamt. Det är till och med ingalunda osannolikt, att detta byalag ursprungligen blifvit afskildt från Ås, såsom den äldsta odalbyn i denna del af socknen. Både belägenhet och andra omständigheter tala därför. Redan i namnet Skofttorp ligger en antydan därom, att den förste nybyggaren Skofte grundlagt sitt torp på en bolbys område, och den närmast belägna bolbyn är ingen annan än — Ås. Likasom det heter i 1550 års jordebok om Ås by att densamma är bondejord, så säges om »Skoftetorps» by att den ligger för bondejord. Skatten af den senare upptages 1539—1609 oförändradt till 6 hundr. osmund eller däremot svarande 2 skepp. 8 lisp. tackjern. Byn och skatten voro delade i 4 delar. Däraf, innehade 1539 Per Nilsson 1, Nils Rote 2 och Joen Svensson 1 del. År 1550 upptages Nils Persson för 1/4 i byn; Sven Rib (antagligen förutvarande bergsfogden) för 1/4; dennes son Ånders Svensson i Born för 1/42 och Joen Svensson i Siktareboda för 1/4 i byn. Detta senare namn, som stundom skrifves »Siggeboda», återfinnes första gången i 1545 års kronoräkenskap, där Joen Svensson i »Sichtareboda» uppräknas ibland dem, som för jern och kol tillbytt sig spanmål af kronans fogde. Siktareboda, som varit en ifrån Skofttorps by utflyttad gård, är belägen vid gamla vägskillnaden mellan Skofttorp och Skofthyttan. Under 1600-talet upptages densamma i regeln såsom särskildt hemman, men räknades sedermera åter till byn och utgör numera en del af hemmanet n:r 3 i Skofttorp. Skofthyttan, som i de äldsta handlingarna alltid skrifves Skoftehyttan, är sannolikt tillkommen genom någon åbo från Skoftetorp, måhända redan under 1300-talet, och torde i början hafva erhållit sitt malmbehof från Pershytte eller Klacka-Lerbergs grufvor. Den ringa vattentillgången föranledde dock att blåsningen stundom flyttades till Åshyttan, som man kan finna af här ofvan meddelade blåsningsuppgifter, eller ock till Fibbehyttan, hvilken varit belägen på Fibbetorps område invid Hagbyåns ut- . 1 »Skafte, eller Skofte, fornnordiskt mansnamn, öfversättes af Liljegren till den med kastspjut beväpnade». 2 Ang. Sven Rib och sonen Anders Svensson, se Noraskogs arkiv III 297, 298.