27 Olof Månsson ................ 12 skepp. 14 lisp. Engelbrekt Nilsson ............... 28 » 12 » Anders Bagge.............. 21 » 111/2 » Joen Månsson ........... 2» 4 » Summa 65 skepp. 1 /2 lisp. Huruledes i 1624 års mantals- och skattelängd hemmantalet i Fogdhyttan upptages till 2 hela och 4 halfva eller tillhopa 4 hemman med deras innehafvare är förut meddeladt. Likaså förhållandet med 1624 års blåsning därstädes. Angående de å Fogdhytte ägoområde upptagna afgärdahemmanen Bastnäs och Kopparbäcken, hvardera om 1/4 mantal, hänvisas till hvad som därom förekommer i afdeln. 23 och 24 längre fram. 6. Strödda anteckningar om rättsväsendet i äldre tider. Af riksmarsken Lars Siggesson Sparres lagmansdombok för 17 Februari 1542 kan inhemtas, att en Erik Olsson på Ringshyttan »på lif och hals» anklagades för Bengt Joenssons i Kåfalla son Jöns, hvilken Erik »onödder» skulle hafva ihjälslagit. Sedan 2:ne vittnen intygat sanningen häraf och Erik icke »öfver år och dag», ingått förlikning med målsägaren härom, så dömdes han, om sådan förlikning ej »innan månadsdag» komme till stånd, att vara »fridlös öfver allt riket, efter Sveriges lagbok». Af saköreslängderna för 1548 kan inhemtas, att Nils Rote, som 1539 och 1540 finnes antecknad för halfva byn i Skoftetorp, hade utfäst och utgifvit »för sin hustru, som hade bedrifvit hor och kätteri med sina syskonebarn» dels 12 skepp. tackjern och dels 6 stigar kol, hvarjemte de anklagade tre männen tillsammans utgåfvo 30 skeppund tackjern. Om denna högmålssak innehåller saköreslängden vidare: »Item är vetandes, att uppå Noraskoga är en qvinna, kallad Rota-Mariet. Densamma qvinnan lägrade sig med sin bondes systerson, item än lägrade hon sig med en hette Anders Gunnarsson, och med samme Anders’ systerson, kallas Peder Nilsson. Hon vardt gripen och förd i rätta och vardt sagd ifrån halsen och skulle hafova brändts. Då föllo de menige männen till bön och bådo Nils Tulesson , oppå K. M:ts vägnar, att han ville benåda henne lifvet och lofvade att de ville lösane (= lösa henne). För denna begärans skull, gaf Nils henne lös i så måtto, att hvar man (bergsman) skulle gifva K. M:t en våg tackjern, det är 2 lispund bergsvigt; detsamma jernet uppbars anno 1548 och var (= utgjorde) det tackjernet, som jag (= bergsfogden) uppbar för samma föreskrifna kättersko, utaf 200 bergsmän in summa 20 skepp. tackjern.» Likartade rättsfall inträffade allt emellan. Menigheterna föredrogo att gifva lösen för den lifdömde, hellre än att nödgas bevittna det vederstyggliga skådespelet af en dödsdom på bålet. Mannen Nils Rote, efter hvilken Rotebron antagligen blifvit uppkallad, blef nog i det närmaste ruinerad för denna sak. f1550 års skattelängd finnas ock nya ägare till hans andelar i Skofttorp. I 1557 års saköresregister »för Noraskoga» finnes Sven Svensson på Skoftehyttan antecknad »för han lät sig skrifva pollett och sålde för K. 1 Kronans fogde och befallningsman.