46 månad i tillkommande år, och således att konsten i god tid kan begynna att gå, där Gud förlänar vatten. 3. Ransakades efter dem som restera med timmer af anno 1652 att de samma rest i dessa dagar skola ifrån sig leverera vid sine 3 mark plikt. 4. Afsades att Anders Pedersson på Ringshyttan blifver grufvefogde i år vid Prestebergsgrufvan, och de gifva honom 8 l:℔ osmundsjern på delen. Samma dag kom u. Nils Andersson på Öskebyhyttan och kärade till Lars Hansson på Gregsåsar om en grufvedel i Nyberget och uppsköts till nästa grufveting, emedan Lars Hansson intet var tillstädes. Omedelbart härefter förekommer följande protokoll, hvilket dock, vid jemförelse med andra, i verkligheten afser Rösbergs grufvor i nuvarande Jernboås socken. Detsamma meddelas till tjenst för den, som vill anställa jemförelse mellan olika fogdeaflöningar m. m. Det korta protokollet lyder sålunda: Anno 1653 den 2 Juni hölls ett samtal med Röbergs grufvelag; närvarandes bergmästaren Sten Andersson; och ransakades om grufvones tillstånd, och skall begynnas nu nästkommande måndag att ösa slängkosorna, och när de hafva där med öst så mycket de kunde, så skola de sända Hans Jönsson bud, och han reser strax dit och ställer pumparna till gångs, och Lars blifver grufvefogde där i år och de gifva honom 5 l:℔ om veckolön och fri kost. *Samtliga föregående protokoll äro bekräftade på följande sätt: »Att således är passeradt, som förbemält är, vittnar jag med egen underskrifven hand. Sten Andersson». Anno 1654 den 11 Januari hölls grufveting vid Stripebergsgrufvan med dess grufvelag. Först vardt ransakadt om grufvans tillstånd, och hvad trävirke, som till konstens vidmakthållande kunde behöfvas, och pålades på hvar hel del i Kraneberget en 16-alna-stock på heldelen, den de nu strax, godt moget timmer framköra. Eljest vardt afsagdt och slutit att alla skola taga sig lika stora delar1 uti Kranegrufvan, och sedan stånde dem fritt att bryta som bryta vilja, efter den 11 punkten i bergsordningen, fast om en del vilja afträda och öfvergifva 2. Anno 1655 den 12 Juni hölls grufveting vid Stripeberget med dess grufvelag. Först vardt ransakadt om grufvans tillstand, och hvad rest som fans på timmer, som var pålagdt till konstens vidmakthållande; och hvad rest som fans skulle inom 8 dagars förlopp levereras, och den det intet efterkommer, skall till böter sakfäld blifva. 1 Antalet af dessa nämnes icke, men torde näppeligen hafva understigit 24. 2 Ifrågavarande punkt i 1649 års jernbergsordning lyder sålunda: »Där sig så händer, att somlige bergsmän icke vilja bryta malm, så länge som de andra vele, så skall grufvan därföre icke läggas igen, som ofta sker, utan de bergsmän, som hafva råd och lägenhet att bryta, behålla grufvan så länge de förmå arbetet utföra, om det än vore hela året.»