56 Femte afsades om en liten grufva, som ligger i vestra änden på Dalkarlsgrufvan, som Anders Ersson, Anders Larssons hustru Kerstin på Blexbölet och Hans Nilsson på Gregesåsar hafva sina delar uti; efter konsten drager vattnet ut skola ock blifva i allmänning med de andra, och skall pröfvas om flera skola blifva däruti behållne än de fyra. Samma dag framträdde väl:d Anders Hindersson vid Ränneverket , begärandes det honom skulle efterlåtas en liten del uti Allmänningsgrufvan i Nyberget på en brytning så länge han kunde få göra en viss prof om den malmen kan låta bruka sig till ränneverket; och efter en lång diskurs vardt honom af grufvelaget efterlåtet en brytning (å) en half del att bruka. Samma dag uppsteg uppsyningsmannen vid Norshyttan, Per Andersson benämd, och kärade (till) sin granne Jon Arvidsson, i det han skall emot förbud hafva kört heta kol fram till masugnen. Detta vardt ransakadt och befans det Jon allenast hafver kört heta kol, dem han strax hafver uppsatt i masugnen och således ingen skada där med gjort: dy vardt Jon fri för Per Anderssons vidare åtalan i detta fallet, dock med förbud det hvarken han eller någon annan fördriste sig att köra heta kol i kolhusen, utan han lägger dem ute på vretten så långt från husen, så att de icke kunde förorsaka någon skada. Item sade Per Andersson det Jon hafver släppt vattnet emot bergsfogdensförbud ifrån masugnen och till sin smedja. Detta ärendet vardt granneligen ransakadt och befans så af hans grannar, såsom af masmästarens vittnesbörd, det Per Andersson intet hade presenterat bergsfogdens sedel, icke heller kunde Per Andersson öfvertyga det han hade förbjudit honom, utan mera sökt efteratt komma Jon på fall: dy vardt Jon Arvidsson för denne Per Anderssons påbördan fri, dock med förvarning det han eller någon annan icke fördriste sig göra någon åverkan på vattnet så länge det går i masugnen. Sist afsades emellan Erik Jönsson, Erland Jönsson och Olof Nilsson på Ringshyttan om en liten grufva, Hultegrufoan benämd, det de härefter skola behålla hvardera sin tredjepart i berörde grufva. och således vara förlikta. Sålunda vara examinerat och afdömdt betygar undertecknad med egen hand underskrifvet. Knut Larsson. För åren 1662 och 1663 saknas protokoll för Stribergs tingslag. Om detta beror därpå att grufting ej blifvit hållna eller om vederbörande bergmästare (Sten Åndersson) och bergsfogde (Knut Larsson) uraktlåtit att fullgöra sina åligganden i fråga om protokollsredovisningen, kan numera icke utrönas. Dylika luckor i urkundsamlingarna medföra dock stundom ganska stora olägenheter och svårigheter, isynnerhet när det gäller utredning af invecklade rättsförhållanden. Anno 1664 den 1 Mars hölls grufveting vid Bleksbölet med grufvelaget af Stripebergs grufvelag. Närvarandes bergmästaren välbetrodde Knut Larsson med vanlige grufvones sexmän och grufvefogden Mattes Drake. 1. Först vardt ransakadt om grufvones tillstånd och hvad som kunde fattas af trävirke till vattenkonstens vidmakthållande, och efter noga ransak- 1 Det nyanlagda rännverkssmidet vid Finnån.