62 befunnit, och af Nora Skoga Bergzslagz Nämbdh Sluthit, bekrefftess medh mitt nampn, och dherass vanlige insegle. Actum ut superius Johan Danielsson. (Lagförare.) Med godkännande af denna värdering, blef »kronoströmmen Gyttorp i Nora socken och Örebro höfdingedöme belägen, med dess underliggande hus och tomter, som uppå hr landshöfdingens ordres nu äro tagna i ögnesyn och värderade», genom k. bref 1670 2/11 »under skattemanna börd och rättighet till everldlig ägo» upplåtna till »befallningsmannen öfver Nora och Lindes bergslager, ärlig och förståndig Johan Frumerie» mot den bestämda lösesumman 100 daler smt, med skyldighet att därför i årlig skatt utgöra 2 skepp. tackjern, dock med tillgodonjutande af 5 frihetsår. Masugnen blef nu ödelagd, men i stället uppfördes dels en såg och dels en mjölkvarn, hvilka verk sedermera genom eldsvåda 1827 blefvo ödelagda. 16. Åshytte masugn nedbrunnen och åter uppbyga 1665. Vid Noraskogs häradsting 1666 11/10 Kommo för rätten samtlige intressenterne uti Äshyttan och gåfvo tillkänna huru såsom de [Gud bättre] igenom en oförmodelig vådeld hafva anno 1665 i Februari vid slutet af deras blåsning mist sin masugn, råstugu, bälgar och allt annat tillbehör, som brinna kunde; högeligen beklagandes, jemte detta, deras oförmögenhet på skog, och att de icke äga så mycken skog, som de till sin hyttas reparation hugga och betarfva kunna; med ödmjuk begäran till rätten, att dem härutinnan ett rättmätigt vittnesbörd måtte meddeladt blifva. Tillspordes fördenskull nämden hvad här om sant vore, de där alle viste berätta, att desse Åshytte intressenternas förebragte olägenhet är [dess värre] i alla måtto sannfärdig, hvilket de här med och under bergslagens signete hafva attestera velat. Med stöd af detta »häradsbevis» och med bergmästaren Knut Larssons förord ingick hyttelaget omedelbart till Bergskollegium med anhållan om understöd för hyttans återuppbyggande. Med ovanlig skyndsamhet utfärdades 1666 30/10 kollegiets privilegium på två års tiondefrihet för den masugn, som hyttelaget redan låtit uppföra. Resolutionen härom har icke återfunnits bland kollegii handlingar; men genom en annan »Bergskollegii resolution uppå de ärenden, som bergmästaren välbetrodde Knut Larsson vid denna session ödmjukt andragit hafver», dat. Stockholm 1669 25/11, erhöll hyttelaget så väl bekräftelse på den beviljade tiondefriheten, som ett ytterligare medgifvande därutinnan, sålunda: Åshyttan i Noraskoga bergslag, som en stor vådeld är öfvergången, och därför a:o 1666 den 30 Oktober undfått kollegii frihet på tvänne följande år på tionden, men det sista frihetsåret 1668 icke för vattunöd skull kommit till att göra sin höstblåsning, utan blefve därmed uppehållne till förlidne Mars, vill kollegium, i anseende af deras tagne stora vattskada, icke allenast de förflutna tvänne friåren hafva konfirmerat, utan ock den sista blåsningen,