77 och grufverätten konfirmerad som följer: först sattes dem 40 må℔ smt vite emellan, att ingen af dem, deras hustrur, barn och tjenstefolk skola efter denna dagen med ord eller gerningar öfverfalla af ingendera parten i någon måtto, utan härefter lefva uti god enighet och grannsämja. Nils Norman. 21. Ransakning om Finnå hammarskog. Sedan Anders Hindersson genom Bergskollegi resolution 1659 25/10 erhållit tillstånd att vid Finnån anlägga ett s. k. ränneverk samt för denna anläggning erhållit skogstilldelning 1662, hvilken sedermera utvidgades 1667, samt det nyanlagda verket genom en ytterligare resolution 1666 12/10 erhållit tillstånd att använda tackjern till sitt smide, hade de närliggande hyttelagen småningom kommit till insigt däraf, att det nya bruket kunde vara hinderligt för deras intressen eller behof att utvidga sina tackjernstillverkningar. Dessa hyttelag började nu först framställa sina anspråk på den för brukets behof afvittrade allmänningstrakten, hvilka anspråk, om de framställts 20 år tidigare möjligen kunnat tillgodoses, men som nu, likasom alltid under dylika förhållanden, kommo för sent. Visserligen hade svårigheterna för en fortsatt bruksdrift varit ganska stora och bruket gått genom flera ägares händer, men sedan rådmannen Johan Petre enligt köpebref 1677 25/9 förvärfvat detsamma, ansågs tiden vara inne för hyttelagen att på allvar göra sina anspråk gällande. Så snart nämligen dessa förnummo att Petre blifvit ägare till bruket, hade Färfhytte, Moshytte, Ringshytte, Holmshytte och Åshytte hyttelag inkommit till ortens bergmästare med en skrift, hvari framstäldes de påståenden, att så mycken skog vore bruket tilldelt att hela bergslagen däraf lede intrång, och att bruksägaren icke sjelf mäktade uppbruka denna skog, hvarför densamma finge ruttna bort. Hyttelagen fordrade därför att skogen borde dem tilldelas, isynnerhet som de sjelfva ledo af skogsbrist. Därjemte framstälde äfven Klacka grufvelag anspråk på rättighet till timmerfångst å hammarskogen, emedan de omkring grufvan belägna hemmanen saknade tjenligt storvirke till grufvebyggnader. På grund häraf förordnade Bergskollegium, dit bergmästaren inrapporterade förhållandet, om ransakning häröfver, hvars resultat delvis innefattas i följande proto- koll: Anno 1678 d. 29 Januari hölls grufveting uti Nora socknestuga med samtl. bergsmännen af Klacka och Stripbergs grufvelager. Närvarandes assessoren den ädle och välb. herren Johan Utterkloo, bergmästaren äreboren och välb:de Erik Snack, bergsfogden väl:d Nils Norman, med samtl. dess grufvors sexmän. Först företogs det käromål, som bergsmännen för detta andragit anno 1675 d. 4 Aug., a:o 1676 d. 9 Febr. och 1676 d. 19 Juli om Finnåns hammarskog, som Färfhyttan, Mosjöhyttan, Ringshyttan, Holmsjöhyttan och Ashyttan förmena sig kunna njuta något utaf samma skog, som ofvannämde protokoller vidlyfteligen visa och nu upplästes, och kallades hvart hyttelag för sig sjelf och examinerades som följer; men innan därtill gjordes begyn-