99 framförandet af denna grufved, bidrogo hvar i sin mån att de smärre skogsområden, hvilka i regeln af gemensam mark afsattes i grufvornas närhet, blefvo i främsta rummet utsatta för den sköfling och förödelse, som, att döma af gruftingsprotokollen, fordom varit föga mindre än den ter sig i våra dagar, då samvetslösa egendomsspekulanter och hemmansägare täfla om att utrota de temligen sparsamt förekommande skogsbestånd, som ekonomiska förfäder kvarlemnat till efterkommandes gagn och nytta. Äf gruftingsprotokollet för 1685 11/6 kan inhemtas att Uti Nybergs grufvor hafva grufvelaget af Åsegrufvan begynt och påtagit henne på 16 1/8 delar, och beklagades att de intet alla äro ense och komma i rättan tid, när de blifvit ansagde att arbeta och bryta; hvarföre blef afsagdt att de, som här till sig med dagsverken försummat, komma intet i år där att bryta utan tilläts i det stället Skärhytte bergsmän att bryta i detta år allenast, efter de hafva mycket ondt efter malm; men tillkommande år hafva de (försumlige?) tillstånd att sina delar igentaga, förmedelst de hafva sin andel uti kranar, linor och redskap. Omsider efter aftal med hela grufvelaget kommo dock här efter in i bem:te Nyberget efterföljande på 3/4 del: Nils Olsson i Skärhyttan (på 1/4 del), dito Lars Jonsson på 1/4 del och Nils Gottskalksson på 1/4 del, och är tillförene 1/4 del på Skärhyttan inne, blifver alltså på hela denna hytta 1 hel del; skola ock så nu desse, som inkommit, betala till grufvelaget för redskap, kran och lina, hvarom de efter diskurerande blefvo så ense, att de gifva antingen 1/2 sk℔ tackjern eller 6 daler kpmt på hvar 1/4 del; och pålades nu till Nybergsgrufvan 1 bräde på hvar hel del af 3 1/2 aln:s längd, samt och en kranlöt på hvar hel del, jemväl ock 4 spikar på heldelen. Därtill inrymdes uti Nyberget Olof Nilsson i Skofttorp på Anders Larssons 1/4 del på Bälsjöbodar, med grufvelagets samtycke. Vid samma tillfälle »besvärade sig gruffogden Johan Hansson att några finnas som byta dagsverken i grufvorna, hvaraf förorsakas en stor oreda; fördenskull blef sådant nu afsagdt vid 40 m℔ plikt, den sådant tillbjuder eller föröfvar, däröfver gruffogden tillsades noga uppsigt hålla, emedan (man) försport att gemenligen på endera grufvan dagsverken då studsa och oriktigt utgå». å På gruftinget 1686 9/2 beslöts, »beträffande Nybergsgrufvorna, att Åsegrufvan, som består af 16 1/2 delar, skulle hädanefter och i god tid med bearbetande påbegynnas». Vid följande tinget (s. år 14/6) »tillsporde hr bergmästaren gruffogden om Asegrufvan vid Nyberget om den är rensad och vattnet utdraget, hvartill gruffogden svarade, att af grufvan ännu icke allt vattnet är utdraget; fördenskull blef af hr bergmästaren befallt, det forderligast vattnet måste blifva utdraget, rensadt och strax med arbetet begynnas, och att granneligen påses att arbetet ej försummas, vid plikt efter 7 punkten i bergsordningen». Vid samma tillfälle förbjöds ock af »bergmästaren, att ingen den ringaste åverkan gör på Nybergs grufveallmänning, vid plikt tillgörande af 40 mg smt.» På gruftinget 1687 13/6 (vid Blexbölstorp): Diskurerades om bBogrufvan, hvilken grufvelaget vill lägga öde, men som efter förfrågan af hr bergmästaren befans, att där är malm, stor som en half port; fördenskull hr bergmästaren sig ej fördristar lägga henne öde, utan an-