108 Insattes till gruffogde uti Bastnäs grufva Karl Karlsson, efter Olof Ersson till Röberget antagen är. Gruftingsprotokollet för 1684 17/6 innehåller blott, att »efter berättelse befinnes att (i) Bastnäsgrufvan i vestra ändan finnes malm, och skall (grufvan) med första som görligt är upptagas». Härmed försvinner denna grufva alldeles ur protokollen, af hvilken anledning känner man icke så noga. Sannolikt hade malmen tagit slut, såsom förhållandet varit med så många andra i närheten belägna grufvor på Fogdhytte bys område, hvilka hufvudsakligen bestått af s. k. körtelmalmer, d. v. s. större eller mindre klumpar, likasom hvarftals inbäddade i åtföljande ofyndiga bergarter. Hundra år senare i Burgenskolds beskrifning öfver Nora bergslag vid 1784 års slut — finner man »Bastnäsbergs» grufvor åter omtalade, att flera här »varit under arbete och till ett obetydligt djup afsänkte». En af dem hade samma år varit arbetad och gifvit 38 vigter malm, ett särdeles ringa kvantum, motsvarande endast omkring 15 toun. Då Bastnäs grufvor sålunda icke ansetts brytvärda, är det icke heller så underligt att de ej vidare omförmälas i handlingarna. 28. Rödbergs gruffält. »Röbergs grufvor» förekomma esomoftast i gruftingsprotokollen från 1681 och under följande årtionden. Behofvet af tillsättningsmalm, s. k. flotsten, till de i allmänhet ganska hårdsmälta torrstensmalmerna i Stribergs-, Lämåse- och Pershyttefälten föranledde de nämda grufvornas bearbetande i ganska stor omfattning, men malmens mindre godartade (»rödbräckta») beskaffenhet medförde ock ett lika oafbrutet reglementerande vid gruftingen angående sättet och vilkoren för dess användande. Redogörelsen och anteckningarna härom, likasom om Fogdhytte grufvor i öfrigt, har utg. ansett sig kunna spara åt — efterkommande forskare; men ur den förut (sid. 67) omtalade relationsboken i Knutsbergs-arkivet må dock i det följande meddelas de utdrag, som däri förekomma angående Rödbergsfältet, hvarigenom till viss grad åskådliggöres det arbete som i slutet af 1600-talet och början af 1700-talet nedlades härstädes. 1686. Röbergs grufva är ej arbetad i detta år, emedan de ej hindt utdraga vattnet, samt att malmen är mycket hårdbruten, och är i bemälte grufva 18 delar. Djup 44 alnar, längden på malmen 35 aln., sjelfva malmen i botten går under gråberget 28 aln., bredden i bottnen midtpå 3 aln., i den östra ändan 2 alnar. Malmen ar flotsten; när han blandas med Stripebergsmalmen blifver godt jern. Vester om denna grufva ligger en grufva öde, emedan malmen är så rödbräckt. Ofvannämda grufva ligger på Fogdehytte skatteägor. 1687. Röbergs grufva på Fogdehytte skatte ägor, annars som förlidet år. 1691. Röbergsgrufvan är äfven med flit arbetad, och hafva de detta år haft mycket besvär med vatten och stalps uppdragande, men omsider kommit till malmen, den de till 3 å 4 skoflar på uppsättningen till Stripen måste bruka, så framt segt tackjern skall kunna tillverkas.