Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ringshytte hyttelag. Anteckningar och bidrag till dess historia under 500-årig tillvaro
- 28. Rödbergs gruffält
- 29. Lämåsegrufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
den förra, hvilken är från lafven till bottnen 10 f:r djup, malmen 9 1/3 lång
och bredden 1 2/3 famn; till malmens uppfordrande brukas handvindar.
1707. Röbergs grufva: intressenterna hafva i år kontinuerat uti den
grufvan, som de upprensade förlidet år, hvilken nu är djup från lafven till
bottnen 11 f:r, malmens längd 8, bredden midtpå och i bägge ändarna 1 1/3
famn; hon är mycket farlig att arbeta uti för berget som står rest på ömse
sidor.
1708. Röbergs grufva är 111/3 f:r djup, malmens längd 8 1/6 f:r,
bredden midtpå och uti bägge ändarna 15/6 famn.
1709. Röbergs grufva är 13 1/3 f:r djup, malmens längd 5 f:r, bredden
2 2/3 öfverallt och malmgafveln 2 f:r hög.
1712. Röbergs grufva är djup ifrån kranlafven 22 f:r, malmen på
bottnen alldeles utgången, men malmgafveln är 1 famn hög och 1 2/3 famn bred.
1716. Röbergs gamla grufva: i år hafva några bergsmän gjort försök
på en malmgafvel till 11/3 famn hög och 3 2/3 f:r bred, och fått någon malm
till blandning emot Stripberget; men emedan de ej förmå uttaga vattnet och
detta försöket intet gifver någon förhoppning till beständighet, malmen äfven
är mycket rödbräckter och riker, så att allenast 1 skofvel däraf får påsättas
till Pershytte eller Stripbergsstenen, alltså är hon lemnader till
nästkommande år.
Hvad som härefter skedde i Rödbergsfältet känner man icke, ty från
denna tid saknas alla underrättelser därom för en lång följd af år framåt.
Det må dock antecknas att 1716 arbetades härstädes äfven en liten
kopparskärpning, hvarom vidare underrättelse kan erhållas i en följande
afdelning (om koppartillverkningen i Nora bergslag).
29. Lämåsegrufvor.
Dessa grufvor, hvars första upptagande torde kunna hänföras till
1600-talets början, finnas omtalade i samtliga här ofvan meddelade
bergverksrelationer och jemväl i åtskilliga äldre gruftingsprotokoll 1. Vid
slutet af nyssnämda århundrade synes Lämåsegrufvorna ha haft sin måhända
mest lysande period, hvarom närmare detaljer i det följande blifvit
sammanförda från de särskilda gruftingen.
Från gruftinget i Bleksbölstorp 1685 11/6 innehåller protokollet:
Lämåseberget anbelangande och om dess vattuöst 2, så skali Sven Olsson
och Erik Jönsson på Ringshyttan, som hafva delar uti den lilla grufvan strax
bredevid, hjelpa till att draga vattnet utur den stora grufvan, emedan den
lilla grufvan betjenar sig af den stora grufvans vattuöst. Men sedan, när
grufvorna äro rena, skola de af hr bergmästaren besigtigas, och huru långt
den lilla grufvan är ifrån den stora, eller om den lilla kan efter k.
bergsordningen blifva till allmänning lagd, eller grufva för sig sjelf; och begynna
de nu nästkommande måndag att grufvan af vattnets uttömmande bearbeta.
1 Jfr sidd. 38, 47, 49, 59, 68, 69, 96.
2 Vattentömning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue May 26 15:38:39 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/4/0123.html