131 besigtiga de rostegropar, som skola vara vid Åshyttan af en del af grannarna bygda, de öfriga till men, och det uppå sexmannen Olof Nilssons begäran; skolandes bemälte sexmän sedan med sin berättelse därom hos hr bergmästaren inkomma. Angående de tvister som Åshytte hyttelag vid några tillfällen haft dels med Ringshytte och dels med Bleksbergs hyttelag om vattnet och underhållet af dammar vid Bälsjön, hänvisas till den särskilda afdelning, som längre fram meddelas om »Bälsjödammarna». aa. Åsbobergs gruffält. Detta jernmalmsfält, som finnes omtaladt redan 1559, men sannolikt är vida äldre och antagligen gifvit anledning till Åshytte masugns första uppbyggande (omkring år 1500?), nämnes jemväl i 1637 och 1656 års här ofvan meddelade relationer 1. Oaktadt sin stora och rika malmtillgång fick emellertid den gamia Åsbogrufvan långa tider ligga obegagnad och öde. Mot slutet af 1600-talet blef hon åter upptagen, men arbetet upphörde ånyo ganska snart, enligt här nedan meddelade utdrag ur Knutsbergsarkivets förut omtalade relationsbok. I denna omtalas äfven Repau hvars första upptagande synes förskrifva sig från början af 1700-talet. 1694. Stora Äsbogrufvan, belägen vid pass 1/4-dels mil från Nora stad på Åshytte hemmans ägor, har i 26 åà 28 år legat öde, men är i år åter upptagen och arbetas af 61/4 delar. Intressenterna hafva en månads tid dragits med vatten och stalp innan de fått någon malm, men sedan hafva de bekommit vacker malm till 6 cirkelhopar, hvardera 15 alnar omkring och 21/2 aln. hög, utom hvad de ännu innan grufvearbetet upphörer lära bekomma. 1695. Stora Åsbogrufvan arbetas af 7 delar, hafvandes de bekommit ymnigt malm till 1 cirkelhop på hvar del, 21/2 aln. hög och 153/4 aln. omkring; och kunna de förmodligen ännu innan arbetet upphörer få lika många hopar, hvartill de redan börjat lägga. Där är i år en kran bygder, med hvilken malmen och vattnet uppdrages. Grufvans djup är 64 alnar, malmens längd 16 och bredden 3 alnar. Intressenterna lida mycken brist på skog, och kan till grufveskog ej någon närmre föreslås än Gyttorpsskogen. Men till hytteskog kunna de blifva hulpne af en kronans allmänning, belägen emellan Grecksåsa hemmans och Skärhytte skogar. 1696. Åsbogrufvan är af samma beskaffenhet som förlidet år, allenast något djupare. Drifves med egna hemmans skogar. . 1657. Åsbo grufva har i år intet varit bearbetader, för vattusigtighetens skuld. 1698. Åsbo grufva har i år legat öde, emedan bergsmännen intet mäkta hålla vattnet ute. 1699. Åsbo grufva har i år legat öde för samma orsak som förra åren. Härefter följde en ganska lång tidsperiod, hvarunder denna grufva läg obegagnad. Unådersökningen härom och om fältets vidare öden torde dock 1 Jfr sidd. 21, 38, 49.