133 Per Andersson i Bleksböl, på grund af ett landshöfdingebref 1665 17/3, hvarom bergmästaren Knut Larsson sedermera 1667 11/5 verkstält ransakning och afvittring 1, dels ock den rätt Fogdhytte bergsmän förskaffat sig till kolfångst å den skogstrakt, hvaraf Latorps 1/4-hemman senare bildades. Måhända hade Fogdhyttekarlarne jemväl varit delaktige i den s. k. Nors öken eller allmänning. Aaf 1684 års tiondelängd kan emellertid inhemtas att vid Fogdhyttan 2:ne blåsningar under året ägt rum. Den första om våren under 24 dygn, mellan 15 April och 8 Maj, med en tillverkning af 156 skepp. 8 lisp. — motsvarande 61/2 skepp. i dygnet —; den andra om hösten under 20 dygn, mellan 9 och 28 November, med en tillverkning af 114 /2 skepp., då dygnstillverkningen endast utgjorde omkring 53/4 skepp. Beskattningen utgick med 1/10 af det tillverkade jernet, en utskyld, som nog icke skulle smaka synnerligen väl för en nutidens bergsman, men den tidens »gubbar» voro icke bortskämda med bättre vilkor. Af gruftingsprotokollet 1685 4/2 framgår, att bergsmännen vid »Fogdehyttan hafva medelmåttig hytteskog, ringa hyttevatten, sälja inga kol, blåsa måttligen, som deras lilla vatten kan tillsäja; men Per Larsson (se nedan) gör ringa blåsning, förmedelst hytteskogen blifvit härefter liten.» Följande bergsmän uppräknas nämligen vid Fogdhyttan i 1685 års reduktionsjordebok: Olof Hansson .......... 1 h:n Lars Olofsson ............ 1/2 » Tyres Olofsson............. 1/2 » Mats Ersson ........... 1» Per Ersson ......... 1/2 » Per Larsson ............ fit . 1/2 » Summa 4 h:n. Ur nyssberörda gruftingsprotokoll för 1685 9/2 må här äfven meddelas följande utdrag: Angående en tvist mellan Fogdehytte bergsmän om konstvattnet ifrån Stripberget, men som uti den saken är intet stämdt, blef dem sålecdes tillsagdt, att de emellertid hålla sig alldeles efter förre förordning, och påblåsa vid Fogdehyttan när konsten går, men ingalunda skall vattnet tappas ifrån konsten; skall ock Fogdehytte bergsmän efter högsta förmågo sin flit använda att bygga den öfra hyttedammen, som kallas Kolningedammen, högre till ett stockehvarf, så att vattnet kan bättre innehållas; skall ock om hösten konsten stoppas så länge, som hon för vintern kan gå, på det att Fogdehytte bergsmän kunna däraf blifva hulpne med någon höstblåsning. Vid samma grufting Framkom Tyres Olsson på Fogdehyttan och klagade på Lars Olssons hustru om några skällsord på masugnen, hvilken (sak) nu lagligen excuserat (ursäktad) är, emedan hon är illa sjuk och bads för i kyrkan i; blef därför denne gången saken uppskjuten till nästa grufveting, då det ena med det andra skall afgöras. 1 Jfr Nor. arkiv I: 462. 2 Antagligen söndagen näst före tinget.