178 gamla bergsmansstånd till heder, att endast ett ringa fåtal kommo i denna sorgliga belägenhet. Beträffande frågan om gruftingens »sammandragande» till Klacka samt om försummade tingspredikningar m. m. hänvisas till hvad därom finnes meddeladt på annat ställe 1. u 43. Rågångsregleringar 1704 och 1705. Såväl i 1689 års skrifvelse angående grufskogarna som i åtskilliga här ofvan meddelade protokoll talas om »en landtmätare», som skulle anmodas att reglera rågångstvisterna mellan hyttelagen och närliggande allmänningstrakter. Det drog ut på tiden innan någon förrättningsman blef disponibel för detta tvifvelsutan mycket svåra och omfattande arbete. Men ändtligen utfärdades länsstyrelsens förordnande för landtmätaren Jonas Bergius att företaga detsamma. Resultatet däraf blef upprättandet af en vidlyftig och storartad »Geographisch Carta Öfwer Nohra Skouga Bergalagh och Sochn med Iärnboåhs, Hwilcken Efter Högwälborne Hr Baron General Major och Landzhöfdingens Fromholdt Fägerskiöldz Ordres ähr författadt och omständeligen Beskrifwen, med alle disputerlige och odisputerlige Allmenningar, Röser och alt annat Notabelt som uthi hoosfölliande RösebeskrifningsBook efter dhess Litrer och Numrer ähr att igenfinna. Anno 1704 och 1705 af Jonas Bergius.» Denna karta, som förvaras i Generallandtmäterikontorets arkiv, är upprättad i en skala af 1:20,000 och således ganska vidlyftig. Att erhålla en fullt trogen kopia däraf är i följd af kartans nuvarande beskaffenhet förenadt med oöfvervinneliga svårigheter. För att emellertid gifva bergslagens invånare en föreställning om kartans utseende, åtminstone i vissa fall, bifogas fotolitografiska aftryck i förminskad (1/2 och 2/3) storlek dels öfver kartans rubrik och dels i särskilda småblad öfver de hyttelagsområden, som i det föregående varit föremål för behandling. Såsom beskrifning till dessa kartblad har det varit afsigten att meddela hithörande utdrag ur den »rösebeskrifningsbok», som åtföljt originalkartan, men tyvärr har denna bok sannolikt blifvit förlagd någorstädes, så att den ej kunnat återfinnas i det förenämda arkivet. Till ett slags ersättning härför meddelas i stället ett å kartan befintligt »Extract» eller sammandrag däröfver, som tillika utgör ett försök till statistik öfver Noraskogs bergslag vid tiden för kartans upprättande. Att såväl denna statistik som äfven sjelfva kartan är behäftad med åtskilliga misstag och oriktigheter måste för öfrigt ligga i sakens natur. Ett d fict jätteverk, som dessutom saknar föregångare, kan icke blifva i allo felfritt, äfven om alla sträf-Öejd och allt arbete riktas därpå. Det tillhör den menskliga ofullkomigheten. 2 Särskilat beträffande grufvorna äro både kartan och extraktet mycket ofullständiga. Sålunda upptages vid Ringshyttan blott en grufva Lämåsen, hvarjemte å kartan äfven namngifves »Sqvallerbergsgrufvan», som att 1 Se Nor. arkiv I: 24, 31, 42, 43.