200 Tjugo år senare, eller genom en k. förordning 1740 19/4, faststäldes föregående tiondesättning efter blåsningstiden till framtida efterrättelse för så väl berörda bergslager som alla öfriga orter i riket, såsom ländande icke allenast K. M:t och kronan till säkerhet, utan äfven till en uppmuntran för bergsmännen att med flit och eftertanka söka medel och utvägar till förbättrande af hyttornas gång och drift, hvarmedelst mera tackjern med skogens besparing kunde åstadkommas; men blefvo hyttorna inrättade till större bruk, borde de skatta därefter, dock alltid med befrielse från tiondeafgift de tre första dygnen ifrån det bälgarna släpptes i gång, hvilka dygn kallades fri- eller kalldygn, emedan då i början föga malm kunde uppsättas. Äfven utfärdades särskilda bestämmelser om åtnjutande af vissa. frihets-år vid anläggning af nya masugnar, hvarjemte sådana masugnar tillika erhöllo utsträckning i frihetsdygnens antal. 1 48. Svedenborgs beskrifning öfver svenska masugnar (1719). I bergmästarearkivet på Knutsberg anträffades härom året ett fragment af en handskrift »om svenska masugnar af Em. Svedenborg». En närmare granskning däraf gaf dock snart vid handen att här förelåg en afskrift — ganska slarfvig för öfrigt — af ett större arbete, hvars original någorstädes borde finnas. Efter åtskilligt sökande återfanns detsamma slutligen i Kommerskollegii bergsafdelnings arkiv, i dess samling af äldrerelationer och handskrifter. Originalbeskrifningen, som af dess författare, dåvarande extra ord. assessorn i Bergskollegium, den sedermera som naturforskare, mystiker och andeskådare så ryktbare Emanuel SvVEDdEnBbORG, aflemnades den 2 November 1719, är inbunden i ett starkt och antagligen för sin tid dyrbart läderband med spår af förgyllningar, och innehållande 87 skrifna foliosidor på ett papper, som redan från början varit dåligt och tunnt, så att skriften mångenstädes »slagit igenom», och hela denna beskrifning numera är på god väg att förmultna. Så vidt utg. kunnat finna, är denna afhandling ingenstädes omtalad bland Svedenborgs efterlemnade, vare sig tryckta arbeten eller handskrifter. Med anledning häraf och med hänsyn jemväl därtill, att ifrågavarande beskrifning öfver svenska masugnar är både den första och äldsta i sitt slag, samt af synnerligen stort intresse i allmänhet, har utg. ej tvekat att införlifva densamma med föreliggande hyttelags-anteckningar. Det är likväl skada att de ritningar, som ursprungligen åtföljt originalhandlingen, ej återfunnits, så att jemväl dessa kunnat bifogas. Em. Svedenborg, f. i Stockholm 1688 29/1, son till dåvarande teol. professorn, sedermera biskopen, den namnkunnige Jesper Svedberg och ans fru i l:sta giftet Sara Behm, blef med sina syskon tilldelad adlig värdighet 1719; sonen hade redan 1716 erhållit fullmakt som extra ord. assessor i Bergskollegium, men tillträdde ej denna befattning förrän han om det praktiska bergsbruket skaffat sig säker kunskap. Han besökte därför åtskilliga svenska bergverk och företog därefter 1721 en utländsk 1 Se härom vidare 1766 års masmästareordning i afd. 61 längre fram.