231 5. Sielfva masugnsfiguren vore then samma som nu sidst beskrif- Pipan. ven är, allenast at then här finge giöras trongare ofvantill; 7 el. 8 qvarter vore hel nog. Om elliest ugnen hade skapnad af ett lius opöfver ett vax, som drar sig medelst en hyperbolisk linia ut först i vidden och sedan ehop til spitsen, så torde thet vara then figuren, som hetten och elden fodrar til sin besta verckan. 6. Forman flyttas jemvel något högre op, fast stelles så at then Forman. ena tättan slår emot väggen en tre qvarter therifrån, then andra på andra sidan, tå ock vädret blifver spridt nog kring stelle och ugnen; hvilcken spridning mycket betre sker i ett rundt stelle än i ett aflongt, så för figuren skull, som at man kan stella blästen til hvad punct af circumferencen man vill, när(a) in till en vegg eller longt ifrån, thit blästen pröfvas at kunna hinna. Som nu ett sådant ler tillåter elden at spela på tvenne sidor, Hetta under och intet behöfver försvar af någon stenvegg, eller af sand eller fuch- och öfver tighet, ty blir hvalfvet, som giordt är under stelle, tomt, samt jemvel en selle. öpning kring hela stelle, allenast ofvantill drar thet sig inåt muren och fogar sig ehop med öfverstelle, så at godset, som kommer rinnande ner för veggarna, faller med större beqvämlighet än i the smala stellen ned. Therföre på två eller 3 stends i öfverstelle giöres några hohl, som hafva comunication med hvalfvet ner under och med öpningen kring stelle, så at elden kan spela ther igenom op och ned. Och giöres hohlen på ene sidan högre på andra lägre i muren, så at the draga sig op åt något i förstone, så spelar elden efter sin natur in igenom thet nedersta och ut igenom thet öfra. Men som henda kunde at nas igensetter hohlen, medels en skorpa omkring, så torde thet giöra mycken liten skillnad om sådana comunications hohl eller canaler giordes eller intet. Om nu stelle är stort och jemvel rundt, som är en figur af minsta veggar til sitt spatium, thet är, af minsta kiöld til godsets heta. Jemvel om elden får spela så vel inunder som omkring på sidorna, och holla stenen glödhett altjemnt. Så ock om ugnen är trengre ofvan til, stående emot en starckare heta, så har man then förmohn at venta ther af, at aldrig nas eller sörja fester sig omkring, som i the stellen sker ther kalla muren stöter til på sidan och inunder. Ther til med skulle alt thet som nedfaller smelta och skilja ifrån sig hvad jernet tilhörer. Som förnemligast skulle bispringa ugnen med en så starck heta at opsettningen skulle til dubbelt kunna ökas; tå man lärer kunna tilsäija en dubbel tilverckning mot en stor dehl mindre kohl om dygnet. Uti profil är then ungefahr efter Figuren: A är sielfva grunden be- Profilen stående af klappur eller cinder med trumma C mitt uti; hvilcken betec- iheraf. kes med ett eller tu hvarf tegel. Ther ofvanpå kommer ett hvalf E, som ock planeres ofvanpå med ännu ett hvarf tegel. Therpå muras stelle F op, diametern är GG. G är en yppning emellan muren och stelle. Öfverstelle är H, tre eller 4 stenar tiokt; så mures opöfver med enckel sten, utomkring med stellsten och annat. L är hohlet på ena sidan, som sluttar något op åt och giör communication med hvalföpningen inunder stelle, jemvel ock på andra sidan: hvilcka doch intet hel nödiga är, allenast hvalföpningen D har någorstädes ett lufthohl.