251 tingslag, hvilken befattning han innehade i 4 år, då han tog afsked med godt vitsord. Vid Klacka-Stribergs grufting i Gammelhyttan 1730 9/5 Lät bergsmannen Henrik Jansson i Blexberg ingifva bergsmannen Henrik Abrahamssons i Fogdhyttan den 3 Maj 1729 utgifna obligation, därutinnan han tillstår sig vara skyldig till Henrik Jansson 2 skepp. tackjern, hvarå Henrik Jansson in qvantum juris inteckning fick. Såsom karakteristiskt för sin tid torde denna inteckningsåtgärd förtjena antecknas, men det må ock tilläggas att dylika inteckningsärenden äro ganska sällsynta i gruftingens förhandlingar. 1I Fogdhytte masugn, hvars kontribution utgjorde 22 daler smt (sid. 197) och som vid 1721 års tiondejernsreglering åsattes ett tiondebelopp af 15 lisp. tackjern pr dygn (jfr sid. 199), torde sista blåsningen ägt rum 1736, hvarefter genom träffad förening 4 September samma år bergsmännen härstädes blefvo antagna som delägare i Nors hytta från och med 17537. Men, egendomligt nog, först 14 år därefter blef denna förening anmäld hos Bergskollegrum, som då näppeligen hade annat val än att fastställa densamma, hvilket skedde genom följande Bergskollegii resolutionsbok 1750, fol. 187 o. följ. Kongl. Maj:ts och Riksens BergsCollegii Utslag angående Fogdhyttans ödeläggande och blåsningens idkande hädan efter uti Norshyttan i Nohra Bergslag; Gifvit i Stockholm d. 2 Octobris 1750. Uti skrifvelse under d. 7 Martii innevarande år hafver hos Kongl. Collegium Advocat Fiscalen och Bergmästaren Ädel och Högaktade Anders Tuhnberg Olofsson anmält en d. 4 Septembris 1736 emellan ofvan nemde Hyttelag ingången förening, om sammanblåsning uti Norshyttan, lydande besagde förening ord ifrån ord som följer: Såsom skogarne vid något hvar hytta blifva mycket ringa och förminskade, hvilket förordsakar korta och stackota tillverkningar vid the små hyttor, hvarest ei månge Interessenter och graunar fins; i anseende till alt sådant hafve vi undertecknade Bergsmän vid Fogdhyttan och Nor til samman trädt, och med hvarannan rådgiordt, på hvad sätt, til at undvika långsamma värmningar på korta blåsningar, at ej så mycket af bruket i värmning må onödigt blifva uppbrändt, hafva vi således öfverenskommit, at efter såsom til Nors hytta och Masugn är mycket ymnigare Sjöar och länne till watn, än som till Fogdhyttan; alt så efterlåte vi, som vid Nor boende äro, Fogdhytte Bergsmännen, at nu nästinstundande år 1737 sitt bruk till vår hytta at framföra, och tillika med oss masugnen värma, och sitt bruk afvärka, och ther det så för dem, som för oss godt och nyttigt fins; ty inrymma och efterlåta vi dem med oss uti vår hytta och masugn, råstufvu, hiul och Belgor med oss lika god del och rätt äga, utan någon afgift. Rummen på masugnen delas efter hemmanstalet uti jemngoda delar; äfven efterlåta vi Fogdhytte Bergsmännen Kohlhus-, Bokhus- och Råstegrope- rum, hvarest lägligast finnas kan; men hvad byggnad och bekostnad hädan efter till hyttans behof blifver använt, påkostar hvar för sig, efter den del, som han uti Hyttan äger, och som vi förmoda, thetta ej sträfva emot lag och Kongl. Bergsförordningar,