287 Detta kopparverk hafver höglofl. k. kollegium igenom särskilta utslag, äfven af den 11 April 1748, så föresedt, att till stafrumsved och smideskol vid grufvorna årligen få njuta någon tilldelning af den så kallade Lönbottne allmänningen, och till kols anskaffande för malmens uppbrukande är verket upplåtet att betjena sig af Lomfly allmänningstrakten i Nora socken, Laggare allmänningen i Lindes socken och Ånsjö allmänningen i Hjulsjö socken; hvarjemte intressenterne hafva nödig tillgång på rostved ifrån Nyhytte halfva kronobergsmanshemmans skog, som de, efter erhållet tillstand igenom utdrag af höglofl. k. kollegii protokoll under den 13 November år 1747 vid ett offentligt utrop den 28 i samma månad sig tillhandlat, och höglofl. k. kollegium äfven låtit dem under kopparverket få nyttja, med det förbehåll, som i högberörde utdrag af protokollet utsatt finnes. Med körslor skola, Tolsböls och Kåfallstorps åboerne undantagne, alla i Jernboås socken varande hemmansåboer och torpare, som ej idka bergsbruk, men njuta bergsfrihet, vara förpligtade att, tillika med åboerne på Orotorpet i Lindes socken, emot skälig betalning, vid anfordran, vara detta verket därutinnan till betjening; som ock intressenterne därjemte få tillsvidare, och med sådana vilkor, som Rödkärrsintressenterne dem afstått, betjena sig af de uppräknade hemmansåboerne och torparne ifrån Latorp, Skärhyttan och Limbergstorpet 1; hvarförutan, och i fall några sådana lägenheter i Hjulsjö socken finnas skulle, som kunna disponeras, höglofl. k. kollegium yttrat sig vilja, efter förrättad undersökning, låta detta Åsa-Rödbergs kopparverk däraf få nödtorftig tilldelning. Utom förenämda på Grecksåsars område belägna koppargrufvor synes detta kopparverk jemväl hafva användt dylik malm från Nybergs-fältet. Härjemte arbetades under några år den s. k. Backegrufvan på Holmshyttebys område, hvilken senare i Tuhnbergs relation 1749 30/12 omförmäles på följande sätt: Backegrufvan, en ibland de gamla Rågrecks koppargrufvor uppå Holmshytte kronobergsmanshemmans ägor, har i några år legat öde intill medium Maj innevarande år, då hr brukspatron Wester och hr bergsfogden Fröberg låtit draga vattnet utur densamma, och sedan rensa henne upp ifrån den, under dess ödestid, däruti samlade gyttjan samt gråbergsraset. Denna grufvan är befunnen vara till nedersta stället af botten 5 f:r djup samt uti öster och vester 17 2/3 f:r lång, uti hvilket väderstreck malmen håller sig inom vissa släppskölar på ömse sidor, och går något på sned till norden, men, som man märkt, vill den ej hålla sig på djupet, utan förbyter sig därstädes uti grofögder blötmalm, som gifver ingen koppar. Emot vestra gafveln håller kopparmalmen sig uti 1 qvarters stora körtlar, som äro rätt goda, fast blandade med någon jernbinda. I mellersta delen af grufvan finnes ej annat än af den omrörda grofva blötmalmen; men åter emot östra gafveln gifves en öfvermåttan vacker helgrön malmkärna, som är 1/2 f:n hög och 2 f:r lång, omgifven af hornberg och annan mild bergart. Öfver sommaren intill medium af nästledne Oktober månad har uturdenna grufvan blifvit uppbragte 88 vigter malm, som ligga på grufvetorget. Till bergsprängningen äro uppgångne 5 /2 lisp. krut och 5 stafrum ved, hvilka senare blifvit köpte af bergsmannen Olof Andersson i Kåfalla, som till ett- 1 Jfr sid. 285 här ofvan.