357 Förordnades sexmännen välförståndige Sven Erlandsson i Bälsjöbodar och Karl Persson i Skofttorp, uppå därom till bergstingsrätten gjord skriftlig anhållan, att uti instundande sommar Daniel Hinderssons och Per Larssons i Skofthyttan ägande hopaskog till dess äfven tillhopa ägande hela hemman i förberörde by, vederbörligen dem emellan dela, efter (det) hemmantal de i förberörde hela hemman nyttja och bruka. Men äfven då det gällde mera omfattande skiftesförrättningar kan man finna sexmän förordnade till förrättningsmän. Sålunda förekom vid bergstinget 1770 23/4 att Uti till bergstingsrätten ingifven skrift anhöllo sexmannen Israel Timander och bergsmännen Lars Ersson, Abraham Abrahamsson, Israel Israelsson och Olof Nilsson i Timanshyttan, det måtte sexmännen välförståndige Anders Bengtson i Kåfalla och Abraham Larsson i Finshyttan förordnas, att nu i sommar uppgå skiljolinier uppå skogen emellan Timanshytteboerne och densamma, som i vissa rep och tegar byamännen emellan är fördeld, med flere rösen tätare tillsammans belägga; och fann bergstingsrätten laglikmätigt att denna förrättning de nämde sexmän uppdraga, hvilka till viss dag hafva byamännen uti detta delningsärende sammankalla vid 3 daler smt vite för den som uteblifver. Slutligen må ock tilläggas några biografiska uppgifter angående den unge landtmätare, som förrättade 1759 års storskifte vid Ringshyttan, så mycket hellre som han innan kort blef en mycket framstående embetsman. Erik Wertenstedt var född 1736 12/8 i Hjo, där hans fader Joakim W. då var borgmästare. Denne blef 1742 borgmästare i Örebro, där han afled 1754 och begrofs i kyrkan. Moder Emerentija Sjöberg. Sonen Erik torde sålunda erhållit sin egentliga uppfostran i Örebro och blef 1757 inskrifven som auskultant vid landtmäterikontoret; förordnades redan samma år till kommissionslandtmätare i Nerikes län, där han blef rätt mycket anlitad inom bergslagsdelen; utnämd till förste ingeniör vid landtmäteriet i Finland 1766 och ådirektör för detsamma 1771; adlad 1772 7/10, då han antog namnet af W.; utnämd till öfverdirektör för landtmäterikontoret och hela landtmäteriet samt justeringsverket i riket 1777, hvilket embete han bibehöll till sin död; utnämd till kammarråd 1779; ledamot af rikets allmänna ärenders beredning 1794 och samma år landshöfding i Upsala län; friherre 1808 11/10. Vid uppnådda 76 lefnadsår begärde och erhöll han afsked från landshöfdingeembetet 1812 med presidents namn, heder och värdighet. Ledamot af Vet.-akad. och Landtbruksakad. m. m. Afled 1822 15/12 i Stockholm, öfver 86 år gammal. — »Det egentliga uppslaget till W:s framgångar på embetsmannabanan daterade sig från 1775, då han i egenskap af chef för landtmäteriet fick åtfölja k. Gustaf III på hans första finska resa och tillhandagå konungen med upplysningar, kartor och beskrifningar öfver de orter man genomreste. Sina befordringar gjorde han sig fullt värdig såsom utmärkt duglig embetsman. Hans stora insigter och förmåga anlitades ej sällan äfven i en del maktpåliggande värf, som lågo utom hans egentliga tjenstebefattningar» 1. — Hans porträtt i olja pryder bland andra landtmäteristyrelsens sessionsrum. 1 Jfr Anneps Adelns ättartaflor IV: 596. — Biogr. lexikon XX: 215. — Hofbergs biogr. handlex. II: 467.