380 skogstegar vid Lomfly, kommo parterne efter något tvistande inför rätten på det sättet öfverens, att Anders Velamsson till sexman Sv. E:n betalar och utgifver i ett för allt därföre 2:ne skepp. tackjern; vid hvilken förening bergstingsrätten låter bero och förblifva samt ålade Anders Velamsson densamma nu genast fullgöra. På samma rättegångsdag förekom äfven följande tvistefråga, hvarom domboken (i § 80) innehåller denna redogörelse: Sexmannen Sven Erlandsson i Ringshyttan har till detta ting låtit inkalla sin granne Olof Jönsson med påstående att utbekomma den jordägarerätt, som samtel. byamännen äga, i anledning af den förening, som är träffad vid skogsmarkens delning, uti den så kallade Hultagrufvan, samt ersättning för rättegångskostnaden, hvaremot uti tillbakars tagen stämning Olof Jönsson påstått ersättning för rättegångskostnaden, sedan sexman Sven Erlandsson denna rättegång utan minsta anledning börjat. Vid denna saks företagande instälde sig parterne, och inlemnade sexman Sven Erlandsson en så lydande förening Ringshytteboerne emellan, hvilken d. 13 sistl. Oktober af lofl. häradsrätten blifvit faststäld: Emellan undertecknade är följande öfverenskommelse träffad, att om några malmstreck eller nya grufvor hädanefter på vår mark skulle uppfinnas, så böra samtelige byamännen därom tillsägas innan mutsedeln begäres, samt hvar och en äga frihet, att däruti efter sitt hemmantal deltaga, emot det att all åverkan och skogsödande, på de till grufvorne utstakade fälter, till jordägarne betalas, men jordägarerätten tillfaller hvar och en efter dess hemmantal, utan att densamma får af jordägaren ensam disponeras; skulle någon utan samtel. byamännens vetskap tillåta någon främmande att tillikcka med sig begära mutsedel, så bör densamma vara sin jordägarerätt förlustig. Ringshyttan d. 4 Juni 1766. I anledning hvaraf sexmannen påstod, att som honom ingen jordägarerätt tillfallit uti Hultagrufvan på svarandens mark, det alltså måtte af Olof Jönsson godtgöras. Svaranden uppviste häremot en mutsedel på denna grufva, som i flere åren legat öde, af d. 20 Juni 1766, hvaraf befanns, att då ingen af Ringshytte byamännen däruti varit antecknade, och sedermera en af d. 24 sistl. Mars, då det första bolaget blifvit ökadt, hvarutaf befanns, att Olof Jönsson endast för 1/2 del låtit sig anteckna; och som han sjelf ingen jordägarerätt sig förbehallie, utan hvar och en ägde tillstånd att sig till deltagande anmäla, så påstod han att blifva ifrån käromålet befriad. Och alldenstund med denne saken så sammanhänger, utom det den första mutsedel blifvit utfärdad innan sexmannen Sven Erlandsson i Ringshyttan blef ägare, att sedan grufvelagarena i Hultaberget kommit öfverens att öka bolaget, som redan skedde förleden våras, blef listan på dem, sig till delar anmält, till undertecknad (bergmästare) inlemnad, och en hvar frihet lemnad, som någon rättighet kunde äga, att sig därom anmäla; men Sven Erlandsson, som det intet kunnat vara obekant, att vice bergsfogden Fries på undertecknads befallning och Hulta grufvelags ansökning, förleden vår i April månad, och således för ett år sedan, genom kungörelse af predikstolen sammankallade Hulta grufvelag, att höras om sjelfva grufvans delning i vissa delar, likväl då sig icke infunnit, ej heller sedermera sig om deltagande anmält; fördenskull anser bergstingsrätten Sven Erlandssons dröjsmål att sig anmäla härröra af den rätt han trodde sig af den ingångna föreningen äga, att på den hän-