387 så väl hvad det utsatte vitet som de öfrige punkterne angår, härmedelst behörigen konfirmerad och stadfästad. . Af denna handling lemnas ingen underrättelse om den vid första tinget jemväl yrkade skadeståndsersättningen af 649 daler kpmt, men förmodligen hade frågan härom fått förfalla, sedan förening blifvit ingången om sjelfva hufvudsaken. Det är emellertid föga troligt att det föreskrifna utbytet af dammnycklar fortgått synnerligen länge enligt det vid föreningen öfverenskomna sättet. Det borde för öfrigt ha legat i båda hyttelagens eget välförstådda intresse att på bästa sätt vårda sig om en tillräcklig vattentillgång, så att luckorna ej stodo öppna andra tider än under de merendels korta årsblåsningarna. Så mycket synes dock vara säkert, att ytterligare tvister om Bälsjövattnet icke synes hafva förekommit förr än närmare 40 år därefter, sedan förmodligen ofvanberörda föreskrifter äfven fallit i glömska. Af bergstingsrättens dombok för 1771 15/4, § 67, kan nämligen inhemtas, att Samtelige Bleksbergs hyttelagare hafva till detta ting instämma låtit samtelige Ringshytte hyttelagare med påstående, det de 1:mo emot den af undertecknad bergmästare kungjorde och dem emellan träffade förening detta år förr än Bleksbergs hyttan åstadsläpptes börjat sin blåsning, måtte fällas till det utsatta vitet samt åläggas gälda käranderne den skada de därigenom lidit, som i brist af vatten måst i gång hålla hjulet med trampning; 2:do det måtte svaranderne förbindas att lika med käranderne upprätta dammarna (vid) Sten- och Holmsjöarne; 3:tio att antingen uthäfva eller med lås förvara den vid hyttan varande damm, hvarigenom vattnet utsläppes, och rättegångskostnad gälda. Häremot hafva äfven Ringshytte hyttelagare igenom tillbakars tagen stämning, emot desse kärander, det påstående gjort att få ersättning för liden skada genom kärandernes öfverflödiga vattusläppning ur deras hopadamm i Bälsjön, och att Bleksbergs hyttelagare måtte åläggas att nära intill sin by bygga en liten hålldamm, på det ej vattnet onödigt ur Bälsjön må utsläppas, samt igenbygga deras »vardam» vid hyttan till vattnets vårdsamma hushållning, samt äfven ersättning för rättegångskostnaden. Vid sakens företagande instälde sig parterne å båda sidor och efter någon ordvexling, uppå bergstingsrättens föreställning, sluteligen på det sättet öfverenskommo, att blåsningarna vid båda dessa hyttor ej förr än medio December skola börjas och innan den tiden intet något vatten ur deras sjöar släppas, till hvilken ända de förut hvarannan skola tillsäga enär endera till blåsning blifver färdig, på det att till vattnets besparing båda på en gång må komma i gång; dock om till äfventyrs någon blåsning vid någondera hyttan förolyckas, så skall det stå hyttelagarena fritt att då sammanträda och någon tidigare blåsning öfverenskomma; skulle åter så litet vatten någon sommar i Bälsjön samlas, att hyttelagarena om dess tillräcklighet tvifla skulle, skall det hos bergmästaren i orten angifva(s) och då äger han att blåsningstiden utsätta; och som dammen vid Baälsjön på Ringshyttesidan skall vara så lagd, att vattnet rinner öfver och därigenom mycket förspilles, hvilket i år skett till sådan myckenhet, att de blåst 14 dagar utan att öppna luckorna, så åtogo sig Ringshyttelagarena att densamma pålägga till dess han lika hög blifver med Bleksbergsdammen, och på det, enär blåsningarne nästa år skola anställas, allt hvad nu blifvit beslutadt må vara verkstäldt, förordnades herr bergmästaren och bergsfogden Lars Fredrik Bergström besigtiga om Ringshyttedammen är