394 efterse hvad skada och olägenhet igenom sprängningen eller på annat sätt under limbrytningen kan vara därå skedd, då Lars Olsson uti sin hage uppviste några sammanlagda hopar af limsten, dem han berättade sig hafva af gräsvallen upplockat, och kunde de räknas högst till ett par lass, men på gärdesgårdarne hade han sig intet erfarit särdeles ohägn sedan han sjelf flyttat hit till Skofttorp. På Karl Perssons vret fanns åtskilliga limstenar större och mindre vara under sprängningen influgna och däribland en om 1/2 skepp:s tyngd, som uppkastat gräsvallen ikring sig där han slagit neder. Gärdesgården frammanföre syntes på det sättet ofredad, att däraf några gärdslestänger blifvit nedrifna till tjenst vid lims lösbrytande efter skjutningen, hvarförutan emot gärdesgården en hög af mullig limsten låg uppskottad, hvilken kan blifva gärdesgården till röta om den ej snart borttages. Uti Jan Olssons vret sågs på samma sätt åtskilliga smärre limstenar på gräsvallen, men på gärdesgården var ingen åkomma(1) Att kunna så mycket närmare uppskatta den skada, som Skofttorpsboerne, på sätt som ofvan nämdt ar, finnes årligen hafva af limsprängningen, efterfrågades på huru lång tid det, som nu där syntes, blifvit samladt, och när de sist rensat gräsmarken därifrån ? Häruppå kunde ej erhållas visst besked, utan som man förnam, lärer hvarken Karl Persson eller Jan Olsson på några år gjort någon rensning. Hvad alltså denne Skofttorps bergsmäns lidande ohägn angår, så emedan limbrytningen på detta stället ej synes kunna alldeles förbjudas vederbörande, alldenstund de hyttelager, som nu taga sitt lim därifrån, ej hafva någon annan tillgång däraf till sitt bergsbruks fortsättande, utan att vidkännas särdeles kostnad och olägenhet; detta därhos är en plats, som ej tjenar till någon annan nytta, men Skofttorpsboerne å andra sidan icke eller för de förres beqvämlighet utan vedergällning böra vidkännas någon skada på sin egendom, har man tyckt billigt vara och i ödmjukhet velat föreslå, att Skofttorpsboerne på det sättet måite nållas skadeslöse, att förbud med vite utsättes för den, som under brytningen för någon sin beqvämlighet nedrifver af gärdesgårdarna stänger, eller dem på annat sätt ofredar, och för det igenom sprängningen utom någons förvållande limsten understundom kan inkastas på gräsvallen af deras hägnader och varder till men och hinder för gräsväxten och äfven liarne då gräset skall afslås om den får qvarligga, att de hvardera må njuta två dagsverken årligen, af samtel. de andra hyttelagen som här taga sitt lim, för det de använda någon kostnad på den infallna limstenens upphemtande. Genom nvilken årliga upprensning man förmodar att Skofttorpsboerne ej skall erfara någon mistning i gräsväxten på deras ängar, helst när sådant sker i sin rätta tid. Vidare eftersågs hvad ohägn bergsmännen vid Skofttorp tillfogas medelst limstens afförande öfver deras ägor; och kunde icke förnimma något intrång dem därmedelst ske, efter ej annan väg med limstensförslor däröfver af de främmande brukas, än de sjelfva nyttja till Åshytte masugn, där de äro inbrukare, så vida de hålla sig lika som Skofttorpsboerne på den rätta och vanliga vägen och ej köra därutom, då de snart kunna komma uppå någonderas upptagna och berådda åkerstycke, hvilket nu ej kunde på något sätt visas, fast likväl af Lars Olsson föregafs så under tiden hända; i hvilket fall ett förbud med vite emot sådan egenvillighet och sjelfsvåld kunde tjena. Eljest förnam man den olägenhet framdeles kunna förorsakas Skofttorpsboerne af ovarsamt brytande härstädes, att den kärreväg som de och isynnerhet Karl Persson måste nyttja midt öfver berget till sin vret och skogsteg kan blifva för smal och obrukbar, särdeles om Hans Ersson, Per Larsson och Lars Jansson i Ås, som bryta tillsammans, hädanefter anställa sprängningen på samma ställe och sätt som hitintills, hvarföre så väl de som flere, hvilka vilja draga sig för långt uppå berget, därmed böra afstå, och söka sig limbrott på andra rum, och det desto mera, som ingen annan sommarväg för Karl Persson till sina ägor kan upptagas och öfverflödig lägenhet (finnes) för de förra att blifva inrymda på nytt ställe. På östra sidan om berget neder vid foten är jemväl Lars Olssons i Skofttorp däröfver gående skogsväg nog medtagen och synes framdeles blifva obrukbar om brytning däruppå närmare ställes; men så finnes lägenhet här till ny vägs anläggande, som äfven blifver mera beqvämlig än den förra, allenast en jordbacke till någon del undantages, som nu emellertid är till hinders; och synes denna omkostnad blifva deras att vidkännas, som på denna sida äro inrymda med sin brytning. I öfrigt har man här uppå samtel. de närvarandes åstundan skolat införa huru hvar och en haär ikring berget är inrymd till limstenstaget och uti hvad ordning de hafva sina limstensbrott, fast aldrig någon viss delning kunde omtalas vara gjord, utan hvar behållit det rum, som han eller dess förfäder först kommit att slå sig neder uppå: på östra sidan af berget ifrån norra ändan att räkna, hafva nämdemannen Olof Larsson i Ringshyttan, Johan Gustafsson i Skofttorp, Anders Persson i Bälsjöbodar, nämdemannen Jan Ersson i As, Jon Hansson i Ringshyttan, Jan Olsson i Skofttorp, Peter Svensson i Ringshyttan,