454 Rörande insamlingssättet och medlens förvaltning ansågs tillsvidare bäst vara: 1. Under 3:ne års tid, och må början ske nästa höst, säljes malmen på. öppen auktion vid lottningen, med betalningstid näst före pågående årets bergsting. Medlen emottagas då af 2:ne därtill inom hvarje tingslag godkände män, som dem förränta, och för bergmästaren, bergsfogden samt bergstingsrätten å 1:sta tingsdagen redovisa, men icke stå under någon embetsmansdisposition. 2. Den ränta, som faller under insamlingsåren, användes till skadade arbetares botande inom grufvetingslaget; och därest räntan ej förslår, tillskjutes det öfriga af grufvelaget, där olyckan inträffat. Blir räntan till mer- eller mindre del bespard, lägges den till kapitalet, men aldrig må kapitalet under hvad förevändning som helst tillgripas och minskas. 3. De smärre grufvor, som under insamlingsåren blifva arbetade, skola ock erlägga något tillskott, som dock ej nu kan utsättas, utan lemnas till räkningsförare och sexmännen att i jemförelse med de redan tecknade grufvelagen gifva skälig genant, hvilken äfven uppbäras af de tillförordnade gode män. 4. Med skäl förmodas det samtlige grufvelagen i Nora bergslag förena sig om den åsyftade lasaretts inrättningen; och böra herrar bruksägare i orten, tillika med angränsande bergslager, såsom Linde, Ramsbergs, Nya Kopparbergs, Grythytte och Hällefors socknar härom underrättas, då de, såsom hörande till bergslagsprovinsialdoktorsdistriktet, må aflemna yttrande, om och med hvad vilkor de åstunda häruti deltaga, hvarefter en allmän sammankomst kan beramas, och vidare befattning varda tagen med sjelfva lasarettet, hvilket kommer att sättas under någon därtill vald direktion. 5. Då nuvarande grufvelagen i orten enhälligt understödja inrättningen, bör den ock sedermera fritt betjena de grufvor, som efter insamlingsåren blifva arbetade. Likväl i fall omkostnaderna vid särskilda tillfällen skulle blifva så stora, att räntan af insamlade kapitalet ej förslår; så och emedan det kapital, hvilket framdeles finnes vara nödigt för lasarettets bestånd, icke får, under hvad sken som helst, förminskas, men då tillika nödigt finnes, att till utgifternas bestridande göra nya tillskott: ty böra alla då i gång varande grufvor, äfvensom alla öfriga, hvilka uti lasarettet deltaga, utgöra det ytterligare tillskottet. 6. Till lättning för denna kostsamma inrättning, bör i underdånighet sökas, både att få till fonden anslagen den insamling, som under namn af lasarettsmedel vanligen göres uti det till lasarett deltagande distriktet, äfvensom det ankommer på de särskilda grufvelagens egen åtgärd, om de tro sig kunna och böra på insamlingsåren slippa afgiften till grufve- eller malmöreskassorna, då därtill skaffa sig högvederbörligt tillstånd. Utaf hvad sålunda blifvit föreslaget och tillgjort, erhåller hvarje grufvetingslag ett exemplar för vidare åtgärd. — År och dag som förut. På Bergstingsrättens vägnar. Sam. Troilius. Det ifrågavarande förslaget var sålunda ganska vidtomfattande, men det gick därmed som så många andra att det stannade därvid. Den då rådande dyra tiden med svårigheter af hvarjehanda slag torde väsentligen ha bidragit därtill. Den fattighusbyggnad, som 1769 blef uppförd vid det s. k. Lilla Hagby, var visserligen redan från början afsedd att till någon