Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
hörde henne flämta och klaga. Ändtligen, efter nära en
timme, stod den legda hästen för dörren.
Men samtidigt hörde jag traf och röster bortifrån lands-
vägen. »Är det Emodt», ropade jag. »J0!» svarade den
gamle präktige timmerbilaren. Och det var vid hurrarop
som Emodt med son och måg körde släden fram till gården.
När karlarna med rep, yxor och lykta efter en brådstörtad
skidränning hunnit ut på myren, funno de att hästen stod
med frambenen på fast mark och att den nog ensam kunnat
få också bakbenen på det torra — den hade gjort underverk
när den väl blef ensam. Så hade de då hjälpt den att komma
upp. Täcket och fallen hade den trampat ned i gyttjan.
Den hvita ullen och det röda öfvertåget voro nu färgade i
grått ocb svart, och alltsammans var dessutom styffruset. Om
hästen tagit någon skada? Nej, den hade varit stel och styf
i början, men när den fått mjuka upp lederna sprungit som
en häst bör göra. Nu torkades den omsorgsfullt, sattes in i
varma stallet, torkades ånyo, fick mumsa hafre så mycket
den orkade. Efter en timmes rast spände jag Pärlan framför
släden och vände på nytt hemåt.
När vi nådde upp ungefär till den punkt på heden, där
hästen tagit åt sidan, gick jag ur och recognoscerade. Och
då jag sedan körde på, kastade hästen åt motsatt håll innan
vi ännu hunnit fram till vägskälet — den ville inte göra om
den förra resan, det såg man tydligt. Nå, allt gick väl!
Jag fortsatte färden genom mörkret med min nedrimmade
häst, och först när vi nådde ut till landsvägen steg månen
upp. Frös gjorde jag duktigt, ty jag hade ju ingenting att
stoppa kring ben och fötter. Klockan 11 var jag hemma,
väckte drängen och såg till att hästen fick den ans den be-
höfde. Den dagen hade varit äfventyrsrik så att det förslog!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
