Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
50
hugga undan en enda stor cederstam, som lagt sig tvärs öfver
floden med halfva sin massa under vatten. Resan på floden,
hvilken vi hoppats skulle gå mycket snabbt för sig ocb. lämna
oss tillfälle att hvila ut, visade sig alltså redan i början mo-
tig och besvärlig. Trötta voro vi vid embarkerandet å flot-
ten — och det blef ej bättre af att arbeta genom hela nat-
ten. Stackars Andruschka stod och sof och rodde, och ryckte
yrvaken till när den breda torrvedsåran trasslade bland vide-
snåren i strand.
Naturligtvis hade vi gevär med, tror jag det! Förutom
revolvern, som jag alltid har till hands »till förekommande
af all säkerhet», hade vi båda studsare och hagelbössa. För
att fylla ut den för hvarje dag med fruktansvärd snabbhet
och grundlighet sig minskande provianten sköt jag åtskilliga
änder under färden, men det var ingen lätt sak att från flot-
ten i vårflodsströmmen träffa ordentligt och att sedan få tag
på det skjutna. Fågeln låg som sagdt redan par om par,
och det bar duktigt emot att döda — låt så vara att det
kanske gällde våra egna lif. Matförrådet tunnades ut på det
mest betänkliga sätt. Jag hade en stor kanister med mjöl,
och vi rörde detta portionsvis i kokande vatten till en slags
klistervälling, som åtminstone folket slök med begärlighet.
I de uthungrade syrjanerna gick förresten hvad och hur myc-
ket som helst. Brödet var förtärdt, och nu ströko de om-
kring oss och klagade med gnällig röst: hljeba njetu, hljeba
njetu, njan, njan (vi ha intet bröd, gif oss mat!). Åh, hvad
det var sorgligt och enerverande! Herre Gud, vi hade ju
gifvit dem allt hvad vi kunnat och blottställt oss själfva, så
att vi fjärde dagens afton endast hade två burkar cacao och
några flaskor sur köttextrakt åt oss alla.
Bråtarne blefvo allt större ju längre vi kommo nedåt
floden. Det tog för hvarje gång flera timmar att arbeta sig
igenom dem, ofta en half dag eller kanske mer. Det var
med verklig spänning vi färdades fram på öppet vatten —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
