Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
stod ännu kvar med pepparkaksgubbar och glittergull —
några granar har man ej här.
En lapprajd på omkring 40 renar hade just kommit ner
ur fjället från Koutokäino, medförande finnsmör, ripor och
renkött. Jag ville gärna följa med dem på hemväg och gaf
mig följande morgon ut för att söka träffa något aftal med
dem. Det var söndag, och de fullastade akjorna lågo kull-
vältade och ouppackade på gårdsplanen framför hotellet. De
flesta lapparne hade gått i kyrkan, men Mikkel Josefsen
Nekkela satt ute på gårdsplanen och rökte säfligt sin pip-
snugga. Det var en karl med trefligt utseende, mörklockigt
hår och strålande bruna ögon. Han ville hafva 50 kronor
till Koutokeino och vidare fram till Karesuando, lät ej pruta
med sig. Då skulle han emellertid lämna 4 renar: två kor-
renar (en för hvardera af oss), en dragren och en reserv-
och stoppren. Då han säkert skulle göra det omöjligt för
mig att af stamförvanterna erhålla billigare skjuts, då han
vidare var sympatisk och det var en dryg, svår väg öfver
fjället, bestämde jag mig med detsamma för att taga honom
till »vappus» (förare). Också talade han bra finska, hvarför
jag kunde få en smula sällskap af honom.
Bosekop är en rätt stor landsby vid den fjordbukt, där
Altenelven faller ut. Där bo flere handlande, läkare, soren-
skriver, foged, forstmester, präst. Kyrkan ligger ofvanför byn
på en backe. G etter synas öfverallt i Bosekop. Grå och bita
laf från det till gårdarna framkörda virket och äro här som
eljest en smula allätare. Finnarne eller de s. k. kvänerna i
Alten bilda en särskild så s. k. kvänby vid Elvebakken ett
godt stycke från det egentliga Bosekop. Där finner man
vid gårdarna badstuga, stolpbodar och den karaktäristiska
brunnen med sin långa häfstång. Finnarne äro här illa lidna
— ganska bestämdt ett undantagsförhållande inom landet.
Man uppgifver att de äro opålitliga och grälsjuka, att de ej
äro så noga vid att skilja mellan mitt och ditt, särskildt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
