Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
i vatten eller djup snösörja och att renen ögonblickligt drog
mig på det torra — det var en bäck, vi passerade. Sådana
där falska bäckar ute på myrarne träffar man ofta nog under
vintern. De sila genom mossan med sitt ljumma vatten och
frysa aldrig till ordentligt, innan snön vräker ner med ens i
väldiga drifvor. Och på det sättet går strömmen fortfarande
öppen med nere i djupet rinnande vatten. Det är för öfrigt
godt om snö i sluttningarna af Maanselkä. Yi se en räf
springa fram där med en mörk kontur mot den ljusa fonden,
och på en höjd stå flere krithvita dalripor orörligt stilla,
trygga på grund af sin färgteckning och den myckna freden
i dessa nejder, där bara räf och roffåglar jaga.
Det började att mörkna, och någon måne syntes ej till.
Jag förvånade mig öfver att Mikkel och hans ren kunde hitta
vägen så säkert, ty landskapet var betydligt villsamt genom
sin enformighet med myrar och skogsholmar, och de gamla
spåren hade flerstädes fullständigt yrt igen. Nu togo vi oss
in på den smala kil af Finland, som sträcker sig mellan Sve-
rige och Norge upp till Kilpisjaur. Öfver myrar och träsk
kommo vi till Syvajärvi, ett nybygge i en riktig vildmark.
Här var folket ej längre lappklädt, här gjorde vi på nytt
bekantskap med piimäbunkarne och portmuren. Yi voro här
tillsammans representanter för fem olika nationaliteter: en
norrman (länsmannen, som gjorde mig sällskap), en svensk
(jag), en gammal fjällappkvinna, min vappus Mikkel (kroisering
mellan lapp och finne) samt den finska nybyggaren med hustru
och barn. Förbi gårdarna Kotavuopio och Sakkara på finska
sidan kommo vi i sena, mörka kvällen öfver Muonio älf till
Karesuando och Sverige. Renarne voro trötta, och Mikkels
ren, som fått gå upp spår hela vägen, orkade knappast trafva
mera.
I Karesuando mötte mig den 9 februari bref från Domän-
styrelsen med förordnande såsom jägmästare i Pajala revir
under januari månad. Skrifvelsen var daterad den 2 januari,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
