Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
för tapperhet. Han blef »sönderrest» dels på denna tur, dels
under den på sista föret verkställda, äfventyrliga resan mellan
Pajala och Gellivare som jag omedelbart därefter företog och
som jag skildrat i »Fänriksår».
Sent på kvällen nådde vi Muoniovaara och fortsatte följande
morgon. Träden stodo alldeles snö- och frostfria, ty det hade
varit två dagars blida. Det gick fram på älf, öfver myr,
genom skog, förbi byar med skidspår öfver gärdena. Komna
på yttersta sluttningarna af Jupukka, syntes den höga sand-
backen vid Erkheikki på andra sidan Torneälfven ligga som
ett fjäll öfver barrskogen. Hemmansgårdarne stodo dystert
mot den ljusa fonden, men rökarne stego svällande gråhvita
som pelare mot skyn. Snart var jag hemma i Pajala igen
efter min rundresa. Med ren hade jag färdats sammanlagdt
omkring 75 mil, hvilket var en ganska god öfning och
frestade till nya turer både denna och följande vinter.
Utför forsarna i Torneälfven.
Det var strax före midsommar år 1891. Jag hade till-
ryggalagt en mödosam väg från Gellivare, förbi Ladnivaara
och Killinki och nått fram till Kaalasluspa vid Kaliks träsk. *
Nu gällde det att fortsätta till järnfjällen Kiiruna- och Luos-
savaara samt vidare till byn Kurravaara vid Torneälfven. Den
* Se härom sid. 176—187 i förf:s år 1894 publicerade arbete »På
skogs- och fjällstigar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
