Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Här och där ser mail vattnet rusa ljust gulgrått, inmängdt
med skum, som glänser snöhvitt i morgonens solljus, det hela
likt något tunt fruktkräm, vispadt med grädde. Oupphörligt
växlar den jäktande, svällande vattufloden form och utseende,
särskildt i den lägre nivån där allt är i uppror, där hvarje
droppe piskas i löddrigt skum och yr högt mot skyn.
Medan vi besett fallet, hafva våra roddare öfver land
dragit båten förbi detsamma. Snart inskeppa vi oss för färd
vidare norrut, och länge når oss Jokkfallets stormande af-
skedsrop, dofvare och döfvare ju längre vi aflägsna oss. Det
vackra vädret blef ej långvarigt, snart regnade det lika
tappert igen. Naturens andar hade bara hissat ridån ett litet
tag för att i gynnsam belysning visa fram det dråpliga fallet.
Några veckor senare blef jag i tillfälle att skåda Linafallet,
Linalinka, 17,5 meter högt och beläget omkring 11,5 mil från
Töre vid kusten. Jag låg just på taxeringsförrättningar vid
Haapavaara inne i skögarne, när en blick på kartan en dag
öfvertygade mig om att det ändå ej var så långt fram till
fallet, hvilket jag ju borde söka att få se.
Olof Andersson, en duktig och pålitlig karl, inhysing i
Haapavaara, följde med som vägvisare och roddare. Och så
vandrade vi då från nybygget ned mot älfven, dit vägen ledde
öfver hedländ tallmo, öfver hvilken mossa och renlaf höljt
sitt blekgrå täcke. Yid älfven — Ängesån, som faller ut i
Kaliks älf vid Öfverkaliks eller s. k. Bränna kyrkby — hade
Olof en båt, i hvilken vi skulle fortsätta färden uppåt.
Stående i den långsmala forssnipans akter, drifver Olof
med en fork (stake) båten upp genom strömmen, som flerstädes
bildar strykor (småforsar). Han är en stark gosse, Olof, och
reder sig godt ensam. Själf ligger jag bevars som passa-
gerare denna gång, bekvämt utsträckt på en bädd af hö och löf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
