Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
norr om Karesuando. När efter fredsslutet församlingen klöfs,
flngo svenskarna sin kyrka i Karesuando by, medan finnarna
flyttade sin till Palojoki, där hon bibehölls rätt länge eller
tills för ett trettital år sedan ny kyrka byggdes i Hätta.
Nu såldes Palojokikyrkan på auktion, sakristidörren hamnade
som port till Palojoki gästgifveri, och öfriga delar såldes till
hölador nedåt Muoniobyarna.
En fjärdingsväg från den nordligaste svenska farmen
Muoniovaara — belägen högt på en backe med härlig utsikt
öfver fjällkedjorna på finska sidan — står en säjt (f. seitä-
kivi) af omkring 7 fots höjd och 6 fots bredd och längd.
Enär inga skapliga komunikationer finnas, är stenen natur-
ligtvis omöjlig att transportera nedåt landet. Engelske ornito-
logen och oologen John Wolley har vid ett besök på platsen
1854 eller 1855 ristat runor i en drakslinga på stenen.
Från de nordligaste svenska lappmarkerna, dem jag nu
lämnar för att öfver »det ryska långfingret» eller finska
gränskilen taga mig in i norska Finmarken, har jag erhållit
särskildt renhornsarbeten af äldre och yngre datum, en hel
del mycket vackra och intressanta. Nålhus och skedar, knif-
var med fäste och slida, skobandsväfskedar, nålar för nät-
bindning, utsirade krumbyglar till påsar och väskor af ren-
skinn — allt detta förfärdigadt af renhorn. Träaskar med
utskärningar, säckar af skinn till förvaring af klädespersedlar,
mössor för olika kön och åldrar samt andra dräktdelar. Dessa
köp hafva gått vida lättare för sig än när det t. ex. gällt
Silfverpjeser — skedar, ringar, häktkläppar till mudden (i
vissa fall använda som amuletter) och spännen af silfver —, då
man i timtal fått manövrera och pruta med lapparne. I all-
mänhet äro lapparne ganska dyra på sina saker, enär de
städse förebära, att de få bättre betaldt af »engelsmännen»
eller turisterna, som sommartiden draga i svärmar långs norska
kusterna och då alltid aflägga besök hos lapparpa vid fjord
och i fjäll. Den korta titten ingår i »programmet» och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
