Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* J » f f *
-ir-p. •1 -ul • 1 • 1
1
226
jok, dit sista delen af vägen var synnerligen väl uppkörd
tack vare samfärdseln mellan kyrkbyn och de talrika fäbodarne
ett stycke uppför älfven. På vägen sågo vi också spår af
hästhofvar — ett kulturens märke när man kommer från
Finmarkens inre fjällöknar. Den fastboende befolkningen i
Karasjok håller sig nämligen med drygt ett 50-tal hästar.
Jag har här gjort bekantskap med de från Nansens färd
öfver grönländska inlandsisen bekante lapparne Samuel Johanne-
sen Balto och Ole Nielsen Ravna, den förre fastboende, den
senare fjällapp. Balto, som jag sedermera hört skildras som
en smula slyngelaktig redan af gammalt, var en blomstrande
storskrodör, som gärna pratade vidt och bredt om allt utom-
ordentligt han uträttat — hvarom ju stod att läsa i tryck i
en bok tjock som bibeln — och oftast möjligt prålade med
de tre medaljerna från expeditionen. Som marskalk på bröllop
sades han vara flitigt anlitad. Han var road af små skälm-
stycken, och han var ofta med när den med glammande ung-
dom af båda könen fullproppade trånga släden i ilsnabb fart
kördes fram genom de snöbackiga bygatorna. Efter häst, ty
det är nu en gång det stora nöjet i Karasjok — och kanske
det enda som bjuds, ehuru tonen här ingalunda var så tung
som eljest öfverallt i lappmarkens fjällbyar. Särskildt ny-
förlofvade lära på detta sätt dagligen visa sig under loppet
af någon vecka. Ravna däremot var en gammal skrumpen
och senig lappman af fullblod, liten och torr och säker. Han
bodde omkring % mil från Karasjok, och jag for en dag
och hälsade på honom i hans kåta. Innan jag lämnade orten,
hörde jag att vargar en af de sista nätterna sökt spränga
hans hjord, hvarvid fem djur blifvit rifna. På Tanaälfven
såg jag en ren ligga lik, styffrusen, blodig, sargad, med upp-
slitet bröst och inälfvorna ur buken. Den vargen hade tydligen
blifvit störd i sitt förehafvande, men grundligare hade dådet
fullföljts ett stycke därifrån: bara några blodiga, frusna kvar-
lefvor syntes 1 Yar det månne renar af gamle Ravnas märke?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
