- Project Runeberg -  I Nordanland /
245

(1900) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245
vägen, på hvilken det finnes hemman och nybyggen och då
man undviker ett öde håll på 5 mil.
Från Neiden — där jag träffade forstmästaren i Inari
M. W. Wsenerberg och fru, med hvilka jag aftalade rese-
sällskap •— for jag sålunda öfver finska gränsen, där furu-
skogen, som ej når ned till norska fjordarne, uppträder. Vi
passerade Pakanajoki och anlände till Räkkijärvi, hvarest jag
på grund af svår förkylning en afton på Varangerfjorden till
sist piskades att lägga mig till sängs hos åbon, en finsk
kronoskogvaktare. Jag hade då varit sjuk i det närmaste
en vecka, men ändå rest som vanligt, ehuru jag ilere gånger
under de sista dagarne suttit och kört alldeles vimmelkantig
af feber. Tyfoidfeber gick epidemiskt både vid norska kusten
och i angränsande trakter af Finland, och mina sjukdoms-
symptom voro likadana — det var då ej så vidare trefligt,
kan jag försäkra, att ligga sjuk och ensam uppe i vildmarken.
Waenerbergs lämnade mig, och ibland stod min förarelapp
tyst i dörren och tittade på mig. En gång sade han: »du
ligger här och dör, jag har inte tid att vänta, vill fara min
väg!» Men jag tvang honom att dröja. I drygt ett dygn
låg jag i feberyrsel, men då var också sjukdomen häfd. Matt
och eländig slängde jag mig andra dagens morgon i pulkan
och for vidare söderut, men kunde på fyra dygn ej förtära
annat än litet uppkokt mjölk, choklad och kinin, hvilket ju
ändå är rätt svag resekost. Troligen hade jag också låtit
färden gå alltför mycket för högtryck under hela tiden:
sofvit litet och dåligt i fjällstugor och lappkåtör, vårdslösat
mathållningen, rest dagar och nätter utan ro samt verkligen
af alla krafter arbetat för insamlingarna och studierna. Usch
hvad jag var tröttkörd! Jag hade ett tag riktigt känt mig
i dödens käftar — men hejsan, nu hade jag sluppit loss igen!
Flerstädes på vägen mötte vi från Inari kommande raidor,
förande i transportakjorna en last af renkött, hudar och
särskildt renlaf, på hvilken nödvändighetsvara nästan full-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordanland/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free