Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
voro, när vi mot morgonen framkommo till Kultala1
faktori,
jämte allt skägg och hår så styft frusna eller af frosten hvit-
rimmade, att hela sällskapet såg ut som modelleradt i skarsnö.
Yid Kultala förehades ett ganska intressant, men för-
modligen lika äfventyrligt som dyrhart arbete. Guvernements-
sekreteraren Kaarle Bäcklund hade nämligen nu under vintern,
när vattenståndet förstås är lågt, inom sina utmål i Ivultala-
forSen — där hittills största guldmängderna i älfven råkats —
medelst en stark stenkista afstängt vattnet från ena stranden
för att där i fred och ro sedermera undersöka bottnen med
dess förmenta, lockande rikedom på den gula metallen.
Från Kultala fortsattes färden med en guldgräfvare såsom
vappus till Ivalomatti (Hyykäjä) gård, i hvars närhet post-
vägen mellan Inari och Kittilä kommer fram. Detta var ett
långt och besvärligt håll! Från klockan 12 på middagen till
klockan 1
[2 12 på natten foro vi utan att se en människa.
Ingenstans att gå in och värma sig vid en kåtaeld eller fram-
för en pörtspis, ingenstans att vända sig för att få mat eller
hvila. Litet egendomligt när det gäller en större, allmän
farled! När renarne behöfde spisa, spändes de ifrån och fördes
upp på någon skogsbacke där det fanns laf; under tiden fick
man ligga i pulkan, äta torr choklad och taga sig en middags-
lur om det gick; sedan hämtades renarne tillbaka genom
drifvorna från bärget och selades på, och så bar det då af
igen — Lappland är den stora ensamhetens land! Det är
emellertid lyckligt att ett sådant bedårande trolskt land ändock
någonstans finnes till, ty eljest är det just inte ondt om folk
och stora städer och röfvarlif.
I Hyykäjä, Pokka m. fl. gårdar efter vägen finnas bo-
fasta lappar, och man träffar där äktlappska namn såsom
Suikki, Eira o. s. v. Gamla vildrensjägare, fullproppade med
äfventyr och minnen, råkar man i Pokka, Jaakkovaara eller
Seurujärvi, Kiistala, Niilivaara, Tervaniemi (Luokinen). Ä pro-
pos Kiistala roade jag mig med att mäta pörtemuren: en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
