Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Johan Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Erik Johan Stagnelius.
Liksom de klara stjernornas här på den
blåa olympen,
Hvilken en förlåt sjelf blott är till en
sällare ljus verld.
O, vid din bild på nytt i tårar jag längtar
att digna,
Helga Maria, himmelens brud och dotter
och moder!
Äfven vid din , o Gud, som, bestänkt af
försoningens blodsdagg,
Sträcker från korsets stam besällande armar
mot verlden !
Wladimir, hör! O, skänk mig på nytt
till de heliga åter!«
Detta prinsessan. En tår i dess blåa,
strålande öga
Trängde sig fram; hon vände sig bort och
torkade af den.
Moln, ett sörjande moln, betäckte
Wladimir s panna,
Stridiga känslor sleto hans bröst af ömhet
och vrede.
Ömheten segrade dock, och så tog herrskarn
till orda:
»Hårda christinna, res, och le åt hedningens
tårar.
Wladimir hindrar dig ej: ej hans själ
uthärdar den tankan,
Att en minut han förbittrat för dig,
guddomliga flicka!
Bifall endast en bön: en skänk dock värdes
emotta,
Som vid Bosforens strand, i din broders
gyllene salar
Tyst påminner dig än den suckande ryska
monarken.
Ringa är skänken för dig: blott perlor och
guld kan jag gifva;
Men ej till offret sjelft, till de offrandes
hjertan och uppsåt
Skåda de himmelske blott.« Han teg, och
i lådor af silfver
Buro på herrskarens bud två slafvar till
höga prinsessan
Allt hvad Novgorods handlande män på kölar
och vagnshjul
Bringa från Gangens strand, från den bern-
stensammande Glissjön
Täckast och kostligast hem till de ryska
furstinnornas prydnad.
Gyllene smycken åt armar och hals, en tiar
af demanter,
Härmande stjernornas eld, en ros af
glittrande stenar,
Ämnad att pryda den strålandes barm,
perl-smyckade gördlar,
Slöjor af luftigt gas, de silfrade dimmorna
lika,
Hvilka ur ängens famn skördmånadens qvällar
sig höja;
Vidare kostliga dosor af guld, kristalliska
flaskor,
Fyllda af Syriens oljor, af Myrrhas
balsamiska tårar:
Allt, med ett ord, man här fann, hvad
skönhetens välde förhöjer.
Kalla nu Wladimir lät den tappre, den
redlige Dmitri,
Hvilken, en christen sjelf, dock i kamp mot
hedniska folkslag
Wladimir följt och nyss ur det grymma
bulgariska kriget
Tågat med palmar hem; sin klinga dock
aldrig ban badat
Rysligt i trosförvandternas blod: till herr-
skarens läger
Nyss i ett vigtigt hvärf från det lysande
Kiev han kommit.
Inför Wladimir trädde han nu; då
började denne:
»Dmitri, sadla din häst, med en skara af
väpnade männer
Skyndsamt färdig dig gör, till det mägtiga
Constantinopel
Och till den grekiska kejsarens borg dess
syster att föra.
Henne, o Dmitri, ditt lif för allt slags
våda försvarar;
Wladimir s nåd skall löna ditt hvärf.«
Han gick och på Anna
Fäste en sörjande blick vid sin bortgång:
Glimmande tårar
Badade tyst hennes kind. Snart kom den
gyllene vagnen,
Dragen af gnäggande fålar och följd af
ridande stridsmän.
Anna i vagnen steg, ledsagad af tjenande
tärnor.
Hastigt den rullade af. I slöjan sitt
blomstrande anlet
Höljde prinsessan och gret. och tänkte
se-rafiska tankar.
Chorsång ur „Bacchanterna".
Bland alla gudars skara
Hvem är som Dionysos?
Olympens rika fullhet
I honom bor allena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
