Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vars livskraft icke hade ödslats bort på stormigt lev
nadssätt; en mycket lärd ung man med
ingenjörs-diplom från Freiberg och höga betyg från Yale; och
slutligen en mycket inåtvänd ung man med stor
självbehärskning.
Hans största förtjänst låg emellertid däri, att han
icke har stelnat i den form, som förberetts av hans
förfäder och vari han blivit inpressad av sin mor.
En smula atavism hade gjort sig gällande vid hans
skapelse, och han hade fått något med av den
stamfar, som ägt kraft att höja sig. Men ännu så länge
låg denna del av hans arv slumrande inom honom.
Han hade helt enkelt fogat sig efter sin omgivning.
Men naturligtvis skulle han därför också kunna
lämpa sig efter de fordringar, som nya förhållanden
kunde framställa. Maximen om den rullande stenen
kan vara mycket sann, men i det praktiska livet är
den egenskapen, att man omöjligen kan hejdas i
farten, den yppersta av alla. Denna oförmögenhet att
avbryta sin utveckling var Vance Corliss’ dyraste
skatt, fastän han ej visste det själv.
Som sagt, Vance Corliss motsåg med glädje ett
sammanträffande med Frona Welse, och under tiden
betraktade han ofta den solbild hans hjärna bevarade
av henne. Han reste över passet och utför sjöarna
och floden med alla de förmåner som pengar kunna
förskaffa, men Frona kom likväl fjorton dagar före
honom till Davvson. Pengarna hjälpte honom att
övervinna svårigheter, men namnet Welse var en
bättre talisman än guld. Efter framkomsten behövde
han ytterligare ett par veckor för att köpa bostad,
avlämna rekommendationsbrev och komma sig i ord-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
