Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ivrigt. »Ni är nykommen här. Var har ni vistats
förut? Säg mig det!»
Så var nu svårigheten på sätt och vis undanröjd,
och Frona berättade om sig själv med väl spelad
flickaktig naivitet, som om hon icke alls hade förstått den
andra eller uppfattat hennes illa dolda längtan efter
det hon själv icke ägde, men som hörde Frona till.
»Där går vägen som ni vill in på», sade den
obekanta och pekade på ett ställe, där bergväggarna
bildade ett pass, varigenom vedkörarna färdades
med bränsle över floden och till staden. »Där skall
jag skiljas från er.»
»Men vänder ni inte också om till Dawson ?»
frågade Frona. »Det börjar bli sent, och ni skulle göra
klokast i att inte dröja ute längre.»
»Nej — jag ...»
Hennes pinsamma tvekan bragte Frona till insikt
av sin obetänksamhet. Men steget var taget, det
kunde icke göras om.
»Vi följas åt till staden», sade hon modigt. Och
med ett uppriktigt medgivande av att hon förstod
den andras ställning tilläde hon: »Det gör mig
ingenting.»
Blodet forsade upp till den andras kalla ansikte,
och hon sträckte ut sin hand mot Frona på det gamla,
välbekanta sättet.
»Nej, nej, jag ber er», stammade hon. »Var god
och . . . Jag — jag vill hellre fortsätta litet längre
. . . Se, där kommer någon!»
De hade nu kommit fram till vedkörarnas väg, och
Fronas ansikte flammade plötsligt med samma glöd
som den andras. En lätt släde svängde hastigt ut
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>