- Project Runeberg -  Nordlandets dotter. Berättelser /
170

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vincent. Det var omöjligt för dem att säga varför,
men korrespondenten var i allmänhet icke omtyckt
bland männen. Detta kunde ju emellertid komma sig
därav, att han stod så högt i kvinnornas gunst, att
de andra kände sig undanträngda. Ty i övrigt, i
fråga om hans sätt mot män, kunde de ej ha något
att anmärka mot honom. Han var på intet sätt
dominerande eller översittare, och han visade sig vara
lika god kamrat han som andra.

Så snart Matt Mc Carthy hade fått
upplysningarna av Lucile och Harney, beslöt han sig för att gå
till jacob Welse och där ge noga akt på St. Vincent

— synnerligast sedan Luciles uttalande hade
förlorat i betydenhet därigenom att Matt hade fått
veta, att hon stod på intim fot med mannen i fråga.
Trofast i vänskap och rask i handling, lät Matt
ingalunda gräset gro under sina fötter. »Det kan vara
rätt lämpligt för mig att gå dit, eftersom jag numera
hör till matadorerna här», förklarade han, då han

*



begav sig uppför höjden till ett whistparti hos Dave
Harney. Och han tilläde inom sig: »Och om inte fan
själv håller ögonen på de sina, så skall jag nu
hålla utkik på det här ynglet hans.»

Men mer än en gång under kvällens lopp upptäckte
han anledningar att ändra sitt omdöme i välvilligare
riktning. St. Vincent föreföll fullkomligt sann. Han
var rättfram, munter, utan all tillgjordhet, skämtsam,
godlynt och genomgående demokratisk. Matt kunde
icke finna den ringaste skymt av osannfärdighet.

»Har jag blivit barn på nytt ?» tänkte han, medan
han ordnade de många trumfar han hade på hand.

»Behöver jag förarga mig över att kvinnfolken

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norddotter/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free