Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte kommer ni att hissas upp så länge jag kan ha en
hand med i leken, jag är fullt och fast övertygad
om att ni inte har dödat Borg, och där har ni min
hand på det.»
»En lång dag», sade Corliss, medjan han följde
Frona till hennes hydda.
»Och det blir en ännu längre i morgon», svarade
hon trött. »Och jag är så förskräckligt sömnig.»
»Ni är en duktig liten kvinna, och jag är stolt över
er.» Klockan var tio och han kastade en blick genom
dunklet utåt isen, som fortfor att driva spöklikt
framåt. »Och i ert nuvarande bekymmer kan ni lita på
mig i allt.»
»I allt?» upprepade Frona dröjandie.
»Vore jag hjälten i en melodram* skulle jag säga
’in i döden’. Men det är jag inte och därför håller
jag mig vid vad jag nyss sagt.»
»Ni är mycket god emot mig, Vance. Jag kan
aldrig vedergälla . . .»
»Tyst,, tyst — jag säljer inte mina tjänster. Men
jag tror att älska är detsamma som att tjäna.»
Hon gav honom en lång blick. Men medan hennes
ansikte uttryckte en stilla undran,, kände hon en viss
oro i sitt hjärta^ hon visste icke varför. Den gångna
dagens händelser och allt, som hade hänt sedan hon
lärde känna honom, drog hastigt genom hennes sinne.
»Tror ni på platonisk vänskap?» frågade hon
slutligen. »Ty jag hoppas att ett sådant band alltid skall
finnas till mellan oss. En uppriktig,, oskyldig vänskap
— eller kanske rättare ett kamratskap?» Medan hon
talade, hade hon en förnimmelse av att orden icke
alldeles motsvarade vad hon kände och önskade.
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
