- Project Runeberg -  Nordlandets dotter. Berättelser /
316

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

terna, flyende för de vilda erövrarnas blodtörst. Dessa
flyktingar drogo långt in i Sibirien, spredo sig åt norr
och öster och befolkade trakten utmed polcirkeln med
spridda mongolstammar."

»Hoppa över några sidor», sade Bill Brown, »och
läs här och där. Vi ska inte hålla på med detta hela
natten.»

Courbertin följde anvisningen. "Kustfolket
utgjordes av eskimåer, gladlynta, belåtna och oförargliga.
De kallade sig för Oukilion eller ’havsfolkJag köpte
hundar och föda av dem. De lydde under Chow Chuen,
eller renfolket, som bor inåt landet, och Chow Chuen
var ett vilt, okuvligt folk. Då jag lämnade kusten, blev
jag överfallen av dem; de lade beslag på mina
tillhörig-heter, förde mig med sig och gjorde mig till slav.” Han
hoppade återigen över några sidor. "Jag arbetade
mig upp till en plats bland deras hövdingar, men jag
hade därför icke kommit friheten närmare. Min
klokhet var till för stort gagn för dem, för att de skulle
tilllåta mig lämna dem... Gamle Pi-Une var den
mäktigaste av hövdingarna, och det bestämdes, att jag
skulle äkta hans dotter Ilswunga. Ilswunga var flottig
och smutsig. Hon ville icke bada och hade icke goda
seder.. . Jag gifte mig med Ilswunga, men hon var min
hustru endast till namnet. Då klagade hon för sin
fader, gamle Pi-Une, och han var mycket vred. Men
jag lärde henne kortspel och annat att roa sig med, och
då klagade hon icke längre.”

»Är det inte nog nu?» frågade Courbertin.

»Jo, det kan vara tillräckligt», förklarade Bill
Brown. »Ett ögonblick! Var god och ännu en gång
säg oss när boken trycktes.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norddotter/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free