Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl XIV Johan och Nämndemannen. Historisk skizz af Sylvia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Johan uttalade sitt: — Impossible — och
skakade nekande på hufvudet, samt gjorde en
afskedshels-ning med handen.
Denna åtbörd behöfde icke öfversättas. Nedslagen
bugade sig länsmannen och drog sig baklänges ut.
Under det han retirerade neg nämndemannen lika flitigt
bakom hans rygg som förut.
Ett tillbakahållet skratt hördes nu från hofmännen.
— Messieurs — ropade Carl Johan, som fordrade
sträng etikett, och hans ljungande lejonblickar öfverforo
med missnöje de förfärade kammarherrarne.
— Ers Majestät — dristade slutligen en af dem att
svara — bakom länsmannen stod en liten tjock bonde
och neg oupphörligt. Det såg så löjligt ut, att vi
ovil-korligen kommo i skratt. Om Ers Majestät sjelf hade
sett . . .
— Låt dem åter komma upp - befallde Carl Johan.
Man skyndade efter de bortgående männen, hvilka
upphunnos på nedersta slottstrappan, hvarefter de helt
förbryllade åter fördes inför konungen.
Grefve Brahe bad nu, att nämndemannen äfvenledes
måtte träda fram. Denne hörsammade kallelsen och neg
härunder gång på gång bredvid den förvånade och
förskräckte länsmannen, som nästan glömde att buga sig.
Ett leende, lik solglimten efter åsknatten, öfverflög
konungens anlete.
— Amnaeus får pastoratet — sade han hastigt, med
detta underbara och oemotståndliga behag, som gjorde
honom så högt beundrad af alla dem, som kommo i
beröring med honom.
Grefve Brahe öfversatte konungens svar och de
öfver-lyckliga naturens barn drogo sig bugande och nigande
ur den leende kretsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
