Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episoder ur en Statsfånges lefnad. Historisk skizz af författaren till Per Brahe den yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han var för ögonblicket omgifven af alla dem, som
voro honom kärast på jorden.
Det var en hemsk tystnad i rummet. Man liksom
fruktade att genom ett ord afbryta den, ty hvilka ord
skulle man välja, som ej snarare ökade än mildrade
svedan af de i hans bröst öppnade såren.
»Hvarföre tigen J alla?» sade han slutligen. »Jag
hör eder gerna tala.»
»Hvad skola vi säga?» sade den sköna grefvinnan
Brahe, vördnadsfullt kyssande sin faders hand.
»Lika godt hvad.»
»Men icke kan min svärfar nu finna intresse i
dagens lumpna händelser ?»
»Det betyder ingenting, hvad som är för mig af
intresse eller intet. Jag tycker ej om denna graflika
tystnad, som synes mig vara alltför högtidlig ... vi veta ju
ändå att våra tankar förena sig alla i en enda, hvad
betyder det då om vi tala derom? Det är kostligt med
kammarherren baron Tessin, han, en af mina närmaste
umgängesvänner, skyr mig nu, som om jag vore en
pestsmittad person.»
»Vet min fader», frågade äldste sonen Gustaf, »hvad
baron Tessin sagt till sina barn?»
»Nej; men jag kan ej föreställa mig, att det skulle
kunna röra mig.»
»Jo, just det. . . han har varnat dem för att i
småsaker snäsa min far; ty man kan ej veta huru det till
slut kommer att gå.»
»Bjelkes enda svar var ett hånfullt skratt.
»Det är honom värdigt», utbrast Sigrid, »som, så till
sägandes röfvat en af Sveriges högadliga döttrar,
enke-drottningens kammarfröken, Hedvig Stenbock.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
