Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margaretha. Novell af Marie Sophie Schwartz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eru Catharina ansåg baler för någonting så dåraktigt,
att hon icke förr medgifvit Margaretha antaga inbjudning
till någon dylik.
Baldagen inföll. Med klappande hjerta afvaktade
Margaretha det ögonblick då dansen skulle börja. Hon
hade aldrig lärt dansa, utan Julia och Wilhelm hade dagarna
före balen gifvit henne några lektioner, så att hon skulle
slippa sitta och se på, när de andra dansade.
Musiken hade ännu icke börjat, då en ung militär,
med ett idealiskt vackert ansigte, inträdde i salongen. —
Han helsade med mycken förbindlighet på värdinnan och
sedan höflighetsceremonierna voro förbi förde Julia honom
till Margaretha, sägande i skämtsam ton:
— Här får jag presentera för baron er första fästmö,
Margaretha Rosenfeldt. — Men, min Gud, det ser ut,
som om ni icke kände igen henne. Hvilken trolöshet
och oförlåtlig glömska.
Julia gick skrattande ifrån de båda unga, som voro
icke så litet förlägna.
— En så oförmodad lycka, min fröken, som att i
er återfinna en barndomsvän, hade jag aldrig vågat
hoppas på — sade Armfeldt, som först hemtade sig från det
bryderi, hvaruti Julias ord försatt dem.
— Kände Baron då icke igen mig? — inföll
Margaretha oförställt.
— Jag måste svara — nej; ty oaktadt min lilla
fästmö framstår för mitt minne såsom ett intagande barn,
hade jag likväl aldrig kunnat förutsätta, att hon en dag
skulle blifva en af första rangens skönheter, såsom fallet
nu är.
Margaretha rodnade och log. — Hon kände sig
outsägligt lycklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
