- Project Runeberg -  Norden. National-kalender / 1866 /
115

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett blad ur Leopolds ungdomshistoria. Af förf. till Högadals prostgård m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hvad skall vintern väl med rosen? Han förstår ej

hennes pris;

Men hans kalla ande kläder knopp och blad och stjelk

med is.»

Helenas älskvärdhet och behag hade äfven värmt
och intagit rektorns gamla och ädla hjerta — hvilket
aldrig förr spelat honom ett sådant spratt, att det
besegrat förnuft, föresatser och en gammal ungkarls alla
vanor.

Han hade naturligtvis först vändt sig till doktorinnan

— han visste nog att han i henne skulle ega en säker
bundsförvandt, och deruti hade han icke misstagit sig. —
Att få lemna sitt barn till en man (hon kallade honom
icke gubbe), så ädel, så aktad, som hade att bjuda henne
utkomst, anseende och, framför allt, som i allt skulle föra
henne på den väg, som drager till lifvet — visst tackade
hon Gud för detta anbud, visst önskade hon att Helena
skulle antaga det. — Hjertat — åh det var nu fritt —
ty känslan för Leopold var längesedan förbi — det var
blott en ungdoms-, eller snarare en barndomsdröm. —
Och således, Helena kunde ju icke säga nej — så mycket
mindre, som hennes barnsliga fruktan för rektorn för
längesedan var försvunnen. Men dock, hon ville icke
först tala vid sin dotter härom. »Bror» W., som hon
kallade honom, skulle sjelf göra det.

Och bror W. gjorde så.

Att nu helt dissekera det unga hjertats alla känslor
efter denna förklaring, lönar icke mödan. — Hon har
sjelf i detta ämne yttrat: Jag kände en sådan vördnad,
en så djup högaktning för rektor W. Jag tyckte att mig
vederfors en så stor ära, att jag icke kunde säga ett nej,
då jag deremot skulle sagt det till hvilken ung karl, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norden/1866/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free