Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERNER SÖDERBERG
se ut. I Danmark och Norge är denna särskilt för Sverige
utmärkande sed relativt okänd, åtminstone vad de inhemska
förgrundsmännen angår, och i mönsterlanden England och
Frankrike varierar man åtminstone med att låta de för alla kända
paradporträtten ersättas av snapshots för dagen eller mer eller
mindre välvilligt ritade karrikatyrer.
Här har hittills, kanske alltför utförligt, talats om tidningarnas
yttre utstyrsel. Även ifråga om innehåll och ämnesurval för*
tjänar åtskilligt att påpekas, som de senaste årens utveckling fört
med sig. När under kriget stora franska tidningar krympte ihop
till 2 a ensidigt format och motsvarande engelska till 4 å ensidigt,
och då pappersbusten på liknande sätt reducerade de tyska tid*
ningarnas sidoantal, så måste naturligtvis dessa inskränkningar
medföra betydande förändringar i fråga om texturvalet. Vad som
icke ändrades, det var exempelvis det stora utrymme de engelska
tidningarna ägnade åt sporten, de franska tidningarnas koncen*
trerade lilla kåseri för dagen på första sidan eller deras förkärlek
för små noveller och politiska karrikatyrer, de tyska tidnin*
garnas «feuilleton» med dess kulturhistoriska plockgods och små*
notiser från den vetenskapliga världen. Däremot gingo inskränk*
ningarna i alla tre länderna ut över exempelvis rättegångsreferaten
och de ofta redan förut ganska knapphändiga lokalnotiserna.
Utrikespolitiken åter berördes föga av formatbegränsningen.
När normala förhållanden började återinträda och formatet öka*
des, så bibehöllos i regel de ovan antydda slagen av innehålls*
begränsning. Dock bör konstateras, att den engelska pressens
förkärlek för sensationsprocesser snart kom denna avdelning
att åter sväll ut till traditionellt omfång. I Frankrike dare*
mot är det alltjämt endast undantagsvis, som intressanta brott*
mål refereras med forna tiders utförlighet, och i Tyskland och
Österrike, där efter kriget kriminaliteten betänkligt tilltagit,
tyckes rent av denna omständighet ha minskat allmänhetens och,
genom reflexverkan, även pressens intresse för de många, på
sista tiden begångna brottens detaljer. Massor av brott, som
förr i tiden skulle ha vidlyftigt skildrats i fransk press, avfärdas
nu med några rader under «Faits divers» Jag erinrar mig ur
«Le Matin» behandlingen av ett dylikt «crime passionel» helt
60 ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
