Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FOLKELIVSFORSIKRING
för hans framtida ve*
tenskapliga gärning;
det var sammanträff
andet med norrmän*
nen Moltke Moe.
Moltke Moe var son
till Jörgen Moe och
hade sålunda «even*
tyrforskningen» i bio*
det. Vid 18 års ålder
finna vi honom som
Asbjörnsens medarbe*
tare. Redan då hade
han sysslat med in*
samling av folktradi*
tioner, och under de
följande åren offent*
liggor han några min*
dre studier på den
jämförande folkdikts*
forskningens område.
Från och med år 1882 erhåller han särskilt stipendium för fort*
sättande av sitt insamlingsarbete, vilket gav synnerligen rika
resultat, och då år 1885 en professur i norskt språk och folktradi*
tion inrättades vid universitetet blev han dennas första innehavare.
Den jämförande folkdiktsforskningen, och särskilt sagoforsk*
ningen, åtnjöt nu en livlig uppmärksamhet i den vetenskapliga
världen. Efter hand som sagostoffet från olika länder publicerats,
hade man funnit att samma berättelser återvände från skilda håll.
Jakob Grimm förklarade sagorna som gamla myter, vilka de indo*
europeiska stammarna medfört från det gemensamma urhemmet.
Tysken Benfey (1859) uppfattade dem åter som indiska berät*
telser, som genom muntlig överföring i jämförelsevis sen tid
sprits åt olika håll, såväl till Mongoliet som till Europa. Med
den etnologiska forskningens utveckling efter 1860 har man
funnit att sagor finnas eller hava funnits hos alle folk. Samma
berättelse träffas i England och på Söderhavsöarna, i det gamla
169
Moltke Moe
1859-1913
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
