Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN MEMORIAM
passerat graderna han blev statsråd, utan honom beskärdes en av
taburetterna utan portfölj. Han åtnjöt nämligen redan då anseende
som synnerligen författningskunnig. Som sekreterare i komittén
för dövstumsundervisningens ordnande hade han sålunda skrivit
dess betänkande, han hade utarbetat det förslag till domänför*
vältningens organisation som 1882 blev riksdagens beslut, och han
hade varit en verksam ledamot i 1889 års komitté för utarbetande
av ny mellanrikslag. Den tiden fanns ju inte regeringsrätten utan
Kungl. M:t i statsrådet hade sig dess uppgifter förelagda, och den
arbetsbördan lades främst på konsulativå statsraadens axlar. I elva år
bar Lars Åkerhielm det. oket, och även en man med större fysiska
krafter än hans kunde göra anspråk på att efter så många «dubbla
tjänsteår» få ett mindre betungande ämbete sig anförtrott.
Men det var nog ej endast ett dylikt under alla förhållanden
billigt bekvämlighetshänsyn som förmådde honom att övergiva ta«
buretten för att. intaga den lugnare presidentstolen i kammarrätten.
Han hade nämligen ej begränsat sin uppgift till att vara ett till*
förlitligt författningslexikon, utan även intagit en bestämd politisk
position, och man irrar sig sannolikt ej i den förmodan att den
Boströmska regeringskonsten stundom syntes honom mindre till*
talande. Lars Åkerhielm var utpräglat konservativ, och hans stånd*
punkt bestämdes ej av något känslotänkande, utan av en genom
djupa studier och klart förstånd mognad övertygelse. Den myn*
dige excellensen däremot föraktade auktoriteter och hade inte heller
ttt alltför sensibelt sinne för principer, utan lät sig i sina handlin*
gar främst bestämmas av praktiska hänsyn. Han hade också i sin
vida famn rum åt representanter för skiftande uppfattningar, liksom
hans rikspolitiska syften förmådde honom att upptaga och släppa
kolleger efter stundens behov. Betecknande är unionsfrågans in*
fluerande på chefskapet för utrikesdepartementet. Boström hade
övertagit Lewenhaupt från den Bildtska ministären, men han offrade
honom för att tillfredställa den fraktion som önskade upprätthållandet
av Sveriges företrädesrättigheter inom unionen, liksom han några
år senare lät greve Douglas gå när ett godkännande av norska
flagglagen ansågs opportunt. I oktober 1899 inlämnade greve Douglas
av den anledningen sin avskedsansökan och några dagar senare
blev Lars Åkerhielm president i kammarrätten.
Den Boströmska ministären var politiskt sett ganska heterogen;
sålunda fanns det ett betydande avstånd mellan den förre medlem*
men av Themptanderska ministären von Krusenstjerna och Lars
Åkerhielm. Man talade också den tiden om en markerat högei*
sinnad del av regeringen. Till dess stödjepelare räknades Lars
Åkerhielm. Han annonserade sålunda sin opposition mot det av
’Annerstedt proponerade förslaget om utsträckning av den politiska
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
