Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK POLITIK 1920
Av docenten Nils Herlitz.
Redan tidigt på nyåret 1920 blev det klart, att det block av
liberaler och socialdemokrater, som sedan hösten 1917 utgjorde
regeringsmaktens grundval och som, trots starka påfrestningar, ånyo
hade befästs i slutet av oktober 1919, (N. Aa. 1920 s. 285) icke mycket
längre kunde äga bestånd. I och för sig var det naturligt, att sedan
de stora reformerna, särskilt på författningslivets område, genom
samverkan mellan liberaler och socialdemokrater genomförts, skiljes
linjerna mellan dem skulle komma att starkare framträda. Men tvivelsu*
tan påskyndades utvecklingen genom den hos båda partierna naturliga
strävan att vid de andrakammarval, som förestodo på hösten 1920*
framgå med såvitt möjligt klara linjer. I detta läge kom frågan om
en kommunalskattereform att spela en avgörande roll.
Bristerna i den förut gällande ordningen för kommunalbeskattning
hade länge legat i öppen dag. De viktigaste av dessa brister voro:
att jordbrukarne i regel beskattades för lagt, att vid beskattning av
fastighet ingen skillnad gjordes mellan de skuldbelastade och skuld*
fria och att avdrag för skuldräntor ej fick ske vid beskattning av
inkomster. Härtill kom, att skattetrycket synnerligen ojämnt för**
delades på olika kommuner, en olägenhet som blott ytterst ofull*
ständigt avhjälptes genom de bidrag, som staten sedan et antal
år lämnat åt skattetyngda kommuner. Frågan om en reform kan
sägas hava stått på dagordningan ända sedan 1897. Svårigheten var
att avgöra, i vad mån kommunalbeskattningen skulle vila på intresse*
principen, d. v. s. bestämmas av det intresse, som var och en
kan anses hava av kommunens verksamhet på vissa områden,
eller skatteförmågeprincipen, enligt vilken den beskattades för*
måga att bära skatten är det avgörande. Här stodo liberaler
och socialdemokrater på olika linjer. Socialdemokraterna med
finansministern Thorsson i spetsen ville redan vid 1920 års
riksdag genomföra en definitiv reform, där intresseprincipen till*
godosåges genom införande av särskilda objektskatter (en fastig*
hetsskatt och en näringsskatt), det liberala partiet åter, inom vilket
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
