Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK POLITIK 1920
frågan, som i Sverige liksom annorstädes blivit brännande. Re*
geringsprogrammet gick ut på ett forcerat byggande av bostäder
för statstjänare (i regel bostäder om högst två rum och kök) samt
byggnadslån och subventioner åt kommuner, bostadsföreningar och
enskilda. I anslutning till regeringsforslaget anvisade riksdagen
772 mill. kr. för 1920 och 10 mill. kr. för 1921 att användas till
bostäder åt post*, telegraf* och vattenfållsverkens samt statens järn*
vägars personal. För beredande av ök^de lånemöjligheter för det
privata bostadsbyggandet beslöts uppläggandet av en statens bo*
stadslånefond om 30 mill. kr.; ur denna fond skulle under vissa
villkor lån åt kommuner och andra till högst 50 % av byggnads*
kostnaderna utlämnas för bostadsbyggen i städer och liknande sam*
hällen. Dessutom skulle för sådana bostadsbyggen utdelas direkta
subventioner (högst 15 % av kostnaderna); för detta ändamål
beviljades för åren 1920—21 sammanlagt 1072 mill. kr.; kostna*
derna skulle täckas genom en särskild byggnadsskatt. I samman*
hang härmed blev den s. k. hyresstegringslagen av 1919 med åt*
skilliga ändringar prolongerad. Tanken på en bostadsransonering
var uppe, framförd från vänstersocialistiskt håll, men vann ej riks*
dagens stod. — Fjolårets arbetstid sia g. stiftning var före*
mål för motioner från högerhåll, där man yrkade lagens upphä*
vande, men även inom det liberala partiet hade lagens rigorösa
bestämmelser, sedan de väl trätt i kraft och börjat tillämpas enligt
arbetsrådets (N. Aa. 1920 s. 250) utslag, börjat väcka betänkligheter.
Av liberala motionärer föreslogs bland annat sådan ändring i lagen,
att arbetsgivare och arbetare erhölle möjlighet att inbördes avtala
om arbetstidens längd. Resultatet blev avslag över hela linjen,
men riksdagen uttalade sig dock i en skrivelse till regeringen för
en varsam revision av lagen ; förslag härom begärdes snarast möj*
ligt. Högern, liberalerna ocn bondegrupperna stodo bakom detta
beslut; socialdemokraterna bildade minoriteten. Liberal och social*
demokratisk uppfattning bröto sig också vid behandlingen av ett
av den Brantingska regeringen framlagt lagförslag, som gick utpå
förberedande åtgärder för vissa av den s. k. jordkommissionen
(tillsatt 1918 för utredning om kolags och enskilda personers jord*
förvärv, om beredande av en mera trygggad ställning åt arrenda*
torer och torpare m. m.) påtänkta reformer bl. a. i a r r e n d e*
lagstiftningen: avsikten var att förebygga en befarad
massuppsägning av arrendatorer från jordägarnas sida. Förslaget
som stöddes av bondegrupperna, föll på motstånd från höger och
liberaler. — Ett stort antal motioner vittnade om att nykter*
hetsfrågan fått förnyad aktualitet. Skrivelser till regeringen i ett
flertal hithörande frågor beslötos bl. a. med begäran om revision
av lagstiftningan mot fylleri och dryckenskap. För bekämpande
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
