Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK POLITIK 1920
ståndpunkt. Frågan löstes till sist genom kompromiss : infanteriets
övningstid blev 165 dagar.
De statsfinansiella frågorna vållade givetvis stora
bekymmer. Budgetens slutsumma steg ytterligare från 707 898 100
kr. till 912 395 383 kr.; härtill kom den s. k. tilläggsstaten på
342 034 956 kr. (mot 399 828 555 kr. förlidet år). Av ökningen
faller givetvis en väsentlig del på den allmänna prisstegringens
konto. Härtill kommo bl. a. en omfattande lönereglering vid kom*
munikationsverken och nya bestämmelser om dyrtidstilläggen åt
statstjänstemän över huvud.1)
För behovens täckning ifrågasattes från högerhåll tullförhöjningar,
som motiverades dels av statsfinansiella skäl, dels ur tullskydds*
synpunkter; därvid anfördes, att tullarna genom att mitt i den all*
manna prisstegringen kvarstå till före kriget bestämda belopp, icke
uppfyllde de uppgifter, som de vid sin tillkomst avsetts att fylla.
Bl. a. föreslogs : höjning av kaffetullen, höjning av alla vikttullar,
provisorisk höjning av vissa tullsatser o.s.v. Men alla dessa förslag
avvisades från vänsterhåll. Bland de åtgärder som i stället till*
grepos för fyllande av bristen i budgeten må nämnas skärpning av
spritdrycksaccisen och en — med stor tvekan företagen -— höjning
av inkomst* och förmögenhetsskattens skattesatser (i det att skatte*
procenten sattes till 175, jfr. N. Aa. 1920 s. 290).
Först i riksdagens elfte timme blev kommunalskattefrå*
gån, den ur politisk synpunkt dominerande frågan, färdig för av*
görande. Det tedde sig länge ovisst, i vilken riktning lösningen
skulle gå. Inom såväl högerpartiet som framför allt bondegrup*
pernå funnos sympatier för den skattetekniska grundsyn, som låg
bakom det socialdemokratiska förslaget (särskilt beträffande lamp*
ligheten av särskilda objektskatter). Bland högerns ledamöter för*
fäktade särskilt förutvarande statsminister C. Swartz en lösning på
den av regeringen angivna grundvalen. Det syntes icke uteslutet,
att på denna basis en kompromiss mellan de i realiteten vitt skilda
uppfattningarna kunde komma till stånd. Emellertid blev den Ii*
berala linjen den segrande, genom art erhålla så gott som hela
högerns stod. Ehuru socialdemokraterna vid den avgörande vote*
ringen (15, 16 juni) övergåvo sitt eget förslag och samlade sig
kring hr Swartz* för att sålunda i möjligaste mån samla alla, som,
oavsett skiljaktigheterna i tillämpningen, stodo på regeringsförslagets
grund, nådde detta förslag endast 96 röster i andra kammaren och
55 i den första mot 119 resp. 76 för högerns och liberalernas för*
l) Till höjningen av dyrtidstilläggen torde i sin mån ha bidragit, att stats*
tjänstemännen i stor omfattning organiserta sig och sålunda med samlad
kraft kunde göra sina önskemål gällande.
17 ____
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
