Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsenstevnet i Gudbrandsdalen 27 juli—7 aug. 1928. Bibliotekarien Erik Hemlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDEN 167
Deltagorna i Nordens »Ibsen-stevne» pä Hundorp.
mulerade, fast kanske något oförmodade: »Det är förunderligt vad
den nordiska stämningen blommar upp, när man fått äta och sova
tillsammans».
Så voro vi in medias res. Mötet öppnas av ordföranden i den norska
föreningen Norden, høiesterettsadvokaten I. M. Lund, lektor F. Chr.
Wildhagen hälsar välkommen i friska, okonstlade ord, som genast taga
våra hjärtan, och rektor Stauri förtäljer oss underbara ting om den nejd
där vi hamnat. Nog hade vi sett och redan gripits av dalens vidunderliga
skönhet, åsarnas djärva linjer och färgerna från de blommande ängarna.
När vi nu återsåg nejden hade tonen fördjupats, där klingade saga och
historia, ljöd vapenbrak och fromma pilgrimssånger. — Verkligt
storstilat genomtänkt var planen för de följande dagarnas
Ibsenföreläsningar. Med fast grepp på uppgiften införde oss lektor Edvard Stang
i det väldiga dramats prolog: Ibsens skandinaviska drömmar under
50-talet, vilka fingo sin skakande avslutning i löftesbrottet 64 —
minnen som ju lämnade outplånliga spår i diktarens hela verk. Denna
tidsperiod fördjupades ytterligare i Wildhagens exposé över Ibsens
nationalromantiska diktning — 64 betecknar även här brytnings- och
avslutningsåret.
Fint och känsligt analyserade lektor Hans Mohr Per-Gynt-dramat och
lyckades i en alltför kort timma ställa fram dess djupa problem och
svidande självrannsakan. Ej mindre givande var lektor Sigurd Hösts
fascinerande föreläsning över »Kejser og galileer» — det drama, som vi väl
alla gått förbi med hövlig, oförstående respekt. Övertygande framställdes
nu detta världsdrama som en knutpunkt i Ibsens hela verk med
retrospektiva stämningar, men därtill med allt det nya, som vällde fram
hos diktaren i Italiens skönhetsvärld. Till det allra värdefullaste jag
mötte under dessa rika dagar, räknar jag denna Hösts intressanta
analys av »Kejser og galileer».
1870-talets kultur med dess laddade oro, skarpa motsättningar, allt
av jäsande, revolutionerande sprängstoff, som då strömmar in från det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
